Varan har lagts till i varukorgen
Debatt

Vi behöver en policy för renovering

Anders Bodin 25 nov 2015
Statens fastighetsverk
I varje renovering eller restaurering av ett hus måste man oundvikligen ersätta trasiga saker och lägga till nya. Första steget är att försöka förstå husets värde. 
anders_bodin
Anders Bodin
Statens fastighetsverk

I varje renovering eller restaurering av ett hus måste man oundvikligen ersätta trasiga saker och lägga till nya. Det kan vara allt från små saker till stora. Strömställare, brandvarnare, handledare, tapeter, socklar, dörrar, rörstammar, fönster, ventilationskanaler, vindfång, ramper, fläktrum, soprum och hissar.

Första steget är att försöka förstå husets värde. Hur märkvärdigt är det? Med ledning av det kan man formulera en slags renoveringspolicy. Det är inte självklart att en sådan finns ens för våra viktigaste byggnadsminnen men det borde finnas för alla hus. När denna grund är lagd krävs en rad beslut inför varje enskild byggåtgärd.

Låt oss titta närmre på en mycket väl genomförd restaurering. För tio år sedan restaurerades det så kallade Bellmanshuset vid Gröna Lund i Stockholm. Det fick ett av byggnadsvårdens finaste priser, Europa Nostra, något år senare. Arbetet är utförligt presenterat på nätet.

Här finner vi en hel skala av åtgärder:

  • Antikvarisk konservering.
  • Friläggning av äldre lager.
  • Tillägg av nya lager.
  • Restaurering av dolda delar med äldre teknik.
  • Restaurering av dolda delar med ny teknik.
  • Nytillskott som inte ska synas.
  • Nytillskott som ska synas.

Ja, vi ser en hel provkarta av olika förhållningssätt tillämpade i ett och samma projekt, där varje val, i varje delsituation är noga begrundat, för att leda till huvudmålet. Så här måste man blanda metoderna för att det ska bli bra.

Men det finns två övergripande förhållningssätt som nästan ofelbart leder till misslyckande.

Det ena är att allt ska se gammalt ut. Det går nämligen inte. Dels finns aldrig full kunskap om de äldre teknikerna, och dels fanns inte allt det vi har behov av nu på den tiden huset byggdes. Och kanske kan man säga att en kopia ”smutsar ner” det som är original.

Det andra är att allt nytt ska synas. Argumenten brukar vara att vår tid måste få visa upp sig. ”Vi lägger till en årsring” hör man ofta som argument. Om man håller sig till behov och funktion, så kommer vår tid att avspegla sig varken man vill det eller ej. 

Den renoveringspolicy jag efterlyser ska alltså utgå från byggnadens förutsättningar och värden men inte från någon övergripande doktrin. Jo, ska någon doktrin råda så är det pluralismens. För att lyckas kan vi inte avstå från några av alla de metoder som vi har tillgång till.



OM Anders Bodin

Anders Bodin är arkitekt och sedan år 2004 ledamot och ordförande i Skönhetsrådet. Han är verksam som kulturarvsspecialist vid Statens fastighetsverk och driver sitt eget arkitektkontor vid Mariatorget i Stockholm.

Tidigare var Bodin universitetslektor i formlära och husbyggnad samt studierektor vid Arkitekturskolan KTH. Han var även vice ordförande i Sveriges Arkitekter. År 2008 gav han ut "Arkitektens handbok".

anders_bodin
Anders Bodin
Statens fastighetsverk
Bevaka ämnen i artikeln

Hållbarhet Renoveringar
Fackområden

Förvaltning Renovering
Fler debattartiklar

Fler nyheter

OM Anders Bodin

Anders Bodin är arkitekt och sedan år 2004 ledamot och ordförande i Skönhetsrådet. Han är verksam som kulturarvsspecialist vid Statens fastighetsverk och driver sitt eget arkitektkontor vid Mariatorget i Stockholm.

Tidigare var Bodin universitetslektor i formlära och husbyggnad samt studierektor vid Arkitekturskolan KTH. Han var även vice ordförande i Sveriges Arkitekter. År 2008 gav han ut "Arkitektens handbok".