Energimyndigheten har under två år genomfört ett fälttest av bergvärmepumpar som är sju till 14 år gamla. Mätningarna genomfördes mellan maj 2012-juni 2014. De första resultaten redovisades redan efter det första året, se artikeln "Bergvärme testas i verkligheten" nedan. Nu har Energimyndigheten redovisat slutresultatet av fältmätningarna.

– Mätningarna i testet visar bland annat att rätt dimensionering är viktigt och att de äldre bergvärmepumparna klarar att leverera ungefär samma effekt som när de var nya, säger Martijn Jansen på Energimyndighetens Testlab, i ett pressmeddelande.

Stora skillnader i årsvärmefaktor

Testet visar att den genomsnittliga årsvärmefaktorn för bergvärmepumparna blev 2,7 under det första teståret och 2,9 det andra året, vilket främst beror på att vintern var mildare det andra året.

Skillnaderna i årsvärmefaktorn var stora mellan bergvärmepumpsanläggningarna. Under det första teståret var årsvärmefaktorn som lägst 1,9 och som högst 3,4. Detta beror främst på hur väl anpassad värmepumpen är till husets värmesystem och på själva installationen, men varmvattenanvändningen spelar också in.

Tillsatselen var liten

I testet har Energimyndigheten undersökt tillsatselen, den el som går på när värmepumpen inte klarar att värma hela huset och allt varmvatten som används.

– Det är naturligt att tillsatsvärmen går på riktigt kalla dagar. Men en hög eller ökad användning av tillsatsel kan vara en signal om att något behöver åtgärdas som bergvärmepumpen använder, säger Martijn Jansen.

Testet visar att de flesta har en låg användning av tillsatsel. 14 av hushållen använde mindre än 200 kilowattimmar tillsatssel per år. Det är lite, men det kan förklaras av att mätningen utfördes under en mild vinter och ovanligt varm sommar.

Beteendet spelar roll

Mätningarna visar även att beteendet, våra vanor, spelar roll. Hur ofta och hur länge vi duschar har exempelvis större betydelse för varmvattenanvändningen än hur många som bor i huset.