Idag ligger fokus ofta på själva byggnadens energianvändning medan lite kraft läggs på att minska klimatpåverkan från att bygga husen.
– Även byggprocessen har blivit energieffektivare men inte i samma utsträckning som nya byggnader, säger Maria Brogren, Energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.
Nu har Sveriges Byggindustrier presenterat sin slutrapport från SBUF-projekt nr 12912 ”Energianvändning och klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus innan driftsättning jämfört med driftfasen”.
I slutrapporten rekommenderar Sveriges Byggindustrier ett antal åtgärder som kan vidtas av sektorns aktörer redan nu och områden där mer forskning och utveckling behövs.
Frågan om klimatpåverkan från byggandet måste upp på bordet hos beslutsfattare inom olika sektorer för att något ska hända. Byggsektorns aktörer, myndigheter och politiker måste ha en dialog så att politiska beslut fattas med kunskap om klimatpåverkan av byggprocessen.
Hänsyn till klimatpåverkan måste tas redan i kommunernas planeringsprocess. – Innan krav på garage i källarplan ställs bör man känna till att det ökar klimatpåverkan med cirka 20 procent jämfört med gatuparkering, säger Maria Brogren.
För upphandling kan modeller utvecklas som stimulerar till minskad klimatbelastning genom att bra klimatprestanda ger konkurrensfördelar.
Branschen behöver också enas om en metodik för beräkningar av byggandets klimatpåverkan.
En viktig del för byggbolagen handlar om att arbeta systematiskt med att minska klimatpåverkan i varje enskilt byggprojekt.
– Det är bra att ha koll på vilken typ av energi som används på byggarbetsplatsen. Bensin- och dieseldrivna arbetsmaskiner kan ersättas av exempelvis eldrivna maskiner eller maskiner som drivs med förnybara bränslen, säger Maria Brogren.
Materialtransporter till byggarbetsplatsen bör klimateffektiviseras genom noggrann planering av logistiken samt att använda förnybara drivmedel.
– En stor del av klimatpåverkan i byggskedet beror på materialspill. I det studerade projektet svarade produktion och transporter av spillmaterial för hela 35 procent av klimatpåverkan från byggproduktionen, säger Maria Brogren.
Cirka 70 procent av den el som används i byggproduktionen går till belysning och uppvärmning av byggbodar. Välj därför:
Ett enkelt och effektivt sätt att styra mot ökad eleffektivisering på arbetsplatsen är att beställaren låter entreprenören och UE stå för elkostnaden.
Slutsatsen i rapporten, att klimatpåverkan från byggfasen är lika stor som under driftsfasen, har tidigare publicerats i en arbetsrapport och ingått som underlag i IVA:s och Sveriges Byggindustriers rapport ”Klimatpåverkan från byggandet”. Den rapporten presenterades vid ett seminarium i Almedalen 2014. (Svensk Byggtjänst redovisade slutsatserna från den rapporten i webbartikeln ” Byggandet större klimatbov än personbilen?”)
Slutsatserna i rapporten ”Energianvändning och klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus innan driftsättning jämfört med driftfasen” baseras på beräkningar för flerbostadshusen i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm. Det är flerbostadshus uppförda som passivhus med betongstomme och ytterväggar av betong. Beräkningarna har gjorts med livscykelanalys (LCA) enligt europeiska standarder kopplade till Byggproduktdirektivet. Beräkningarna är gjorda med så kallad bokförings-LCA och baseras på dagens energitillförsel och dagens byggmaterialproduktion.
Blå Jungfrun ligger i Hökarängen, en mil söder om Stockholm city. Färdigställt består kvarteret av fyra lamellhus med totalt 97 lägenheter. Beställare var Svenska Bostäder, arkitekt Reflex Arkitekter och huvudentreprenör var Skanska.
Slutsatserna i rapporten ”Energianvändning och klimatpåverkan av nyproducerade flerbostadshus innan driftsättning jämfört med driftfasen” baseras på beräkningar för flerbostadshusen i kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm. Det är flerbostadshus uppförda som passivhus med betongstomme och ytterväggar av betong. Beräkningarna har gjorts med livscykelanalys (LCA) enligt europeiska standarder kopplade till Byggproduktdirektivet. Beräkningarna är gjorda med så kallad bokförings-LCA och baseras på dagens energitillförsel och dagens byggmaterialproduktion.
Blå Jungfrun ligger i Hökarängen, en mil söder om Stockholm city. Färdigställt består kvarteret av fyra lamellhus med totalt 97 lägenheter. Beställare var Svenska Bostäder, arkitekt Reflex Arkitekter och huvudentreprenör var Skanska.
