Det börjar låta som ett mantra: renoveringsbehovet är stort i det svenska bostadsbeståndet från rekordåren. Byggnaderna har åldrats och de tekniska systemen har nått slutet av sin livslängd.
De senaste årens höjda miljökrav gör dessutom att många fastighetsägare vidtar genomgripande åtgärder när de ska renovera. Detta konstateras gång på gång och det pågår också ett febrilt arbete i branschen med att effektivisera processen på alla plan.
Här har forskarna från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, satt fingret på ett par springande punkter med sitt projekt ”Renobuild – en metodik för att utvärdera olika renoveringsalternativ med avseende på hållbarhet".
Dels att renoveringar ofta genomförs på grund av tekniska brister eller klagomål från hyresgäster och därmed är en reaktiv handling snarare än en proaktiv, vilket vore att föredra. Något som inte sällan leder till en alltför snabb beslutsprocess där långsiktighet ibland helt glöms bort eller är lågt prioriterat.
Dels finns det i dagsläget för få metoder för att utvärdera hållbarhet vid renovering som täcker in alla aspekter och som kan anpassas till byggnadsspecifika och lokala förutsättningar.
– Målet med "Renobuild" är att ta fram en metodik för att utvärdera olika renoveringsalternativ för en enskild byggnad eller ett område ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv, säger Kristina Mjörnell, projektledare för projektet "Renobuild" och affärsområdeschef Samhällsbyggnad på SP.
Framför allt har man under utvecklingen varit noga med att metodiken ska kunna hantera vanliga renoveringsåtgärder som tilläggsisolering av tak och fasader, fönsterbyten, konvertering av ventilationssystem och stambyten.
Detta verktyg är sedan tänkt att hjälpa fastighetsägare, projektledare, arkitekter, konsulter och tekniska experter som tar fram beslutsunderlag till renoverings- och ombyggnadsprojekt att välja ett hållbart alternativ. Även företagens styrelser som formellt tar beslut om investeringar kan ha stor användning av metodiken för att på ett enkelt sätt få en överblick hur hållbara de olika renoveringsalternativen är i förhållande till varandra.
– Tanken är att "Renobuild" ska ge information om hur de olika renoveringsalternativen förhåller sig till varandra ur hållbarhetssynpunkt, vilket i sin tur ska kunna användas som beslutsunderlag, berättar Kristina Mjörnell och tillägger:
– Det finns ett tydligt behov av verktyg för beslutsstöd för enkla utvärderingar och tydliga jämförelser av hållbarhetsaspekter.
"Renobuild"-metodiken är verifierad för flerbostadshus och en förskola men är utformad så att det finns möjlighet att lägga till andra renoveringsåtgärder i framtiden. På så sätt kan det användas för fler typer av byggnader och i fler sammanhang. Det är med andra ord ett flexibelt verktyg som i sig är beprövat hållbart.
