Att avgöra om en byggnad ska rivas eller renoveras är ett stort beslut. Oavsett vilket man väljer så är det förknippat med stora kostnader under lång tid framöver. När man som staten, kommunerna och landstingen tillsammans äger och förvaltar över 90 miljoner kvadratmeter så behöver besluten ses över extra noga.
I nya skriften ”Lappa och laga eller riva och bygga nytt” från Offentliga Fastigheter, finns en systematik som ska vägleda i avgörandet om vilket alternativ som passar bäst i just det enskilda fallet.
Som offentliga fastigheter räknas skolor, myndighetsbyggnader, sjukhus, militära installationer och fängelser, så kallade ”ändamålslokaler”. Många av dessa är byggda före 1980 och står i dagsläget inför omfattande renoverings-, ombyggnads- och anpassningsbehov.
Dels är de undermåliga ur energihänsyn – den genomsnittliga energianvändningen för uppvärmning och varmvatten låg 2012 på 135 kWh/kvm. Dels är de i behov av att moderniseras så att de uppfyller de nya behov och krav som ställs för att stödja verksamheternas organisation, arbetssätt, fysiska miljö och, som det står i presentationen av skriften; ”inte minst image”.
Projektets syfte, som redovisas i ”Lappa och laga eller riva och bygga nytt”, har varit att arbeta fram en ny analysmetod för att ge beslutsfattare ett systematiserat underlag. Inför valet att renovera eller riva och bygga nytt måste de ta ställning till en rad olika för- och nackdelar.
Att identifiera och kvantifiera olika nyttor med de båda valen är en del i detta. Här ger skriften stöd i form av ”nyttoanalysen”.
Magnus Kristiansson på Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med Jacob Hort varit projektledare för skriften och arbetet med systematiken.
– Det finns ytterst lite forskning om nyttoanalys för ändamålslokaler, både i Sverige och internationellt. Vi har i princip inte funnit några konkreta exempel på arbetssätt för vägvalet mellan att renovera eller bygga nytt, trots att vi sökt med ljus och lykta, säger Magnus Kristiansson och efterlyser tvärvetenskapliga insatser.
Utöver nyttor ska långsiktiga kostnader beräknas beroende på åtgärd, något som kan göras med hjälp av livscykelkostnadsanalys, LCC, liksom verktyget OPERA-MILP, utvecklat vid Linköpings universitet.
– Känslan är att man hittills inte har rivit speciellt mycket utan oftast lappat och lagat. Jag tror att effekten av den här möjligheten till analys som vi arbetat fram, blir att offentliga fastighetsägare kommer att göra både och - och med mer systematik. Det kommer säkert att bli lite mer rivningar, men långsiktiga planer och det stora renoveringsbehovet kommer att göra att man får både lappa och laga samt riva och bygga nytt, säger Magnus Kristiansson.
