– Det handlar om att se saker på ett annat sätt. Hur kan återvunnet material bli en värdefull råvara i nästa steg? Gummi som material har utmärkta egenskaper i sin tillämpning som däck men som kanske har ännu mer intressanta egenskaper i andra användningsområden. Med dessa ord inledde Fredrik Ardefors, vd på Svensk Däckåtervinning, konferensen Re:Bounce som gick av stapeln i Stockholm nyligen.
Idag är insamlings- och återvinningsgraden av personbilsdäck i Sverige i stort sett 100 procent. Gummit används främst som ersättningsmaterial för jungfruligt bränsle i kraftvärmeverk, inom cementtillverkningsindustrin, vid tillverkning av konstgräs och i asfalt.
– Ett av de områden som växer starkast och som har stor betydelse för ungdomsidrotten är konstgräs. Undersökningar visar att man får fyra gånger så många speltimmar med konstgräs jämfört med en vanlig fotbollsplan, berättade Tommy Edeskär på Luleå Tekniska Universitet.
Andra områden där det finns efterfrågan på att förädla däckmaterial är bland annat inom järnvägen.
– I Europa har man pressat ihop gummi mellan räls och slipers för att mildra vibrationerna i intilliggande byggnader. En utmärkt metod om man har områden som ligger i nära anslutning till järnvägen. På så sätt slipper man vibrerande skyltfönster, förklarade Tommy Edeskär.
Gång- och cykelbanor är också ett område som växer. Viveca Wallqvist, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, berättade om sitt forskningsprojekt där man undersöker om stötdämpande vägbeläggning kan minska risken för skador hos cyklister.
– Resultat från modellering av ett av de framställda materialen visar att risken för skallfrakturer minskar med cirka 45 procent om 60 procent av vägbeläggningen innehåller gummigranulat. Innehåller beläggningen 20 procent minskar risken med 10 procent. Vi har även mätt friktionen på materialen och dessa värden visar på godkänt, säger Viveca Wallqvist.
Försöken, som utförts i samarbete med EU-projekt SafeEV, kommer inom kort sammanställas i en rapport.
Sedan länge har man i Sverige letat efter en ersättare till naturgrus och enligt Andreas Pettersson, vd vid JAP Entreprenad, så skulle man kunna byta ut gruset mot gummi, så kallade däckchips, i såväl infiltrationer och markbäddar som i säkra efterpoleringar till reningsverk. Materialet har minst lika goda egenskaper som grus och internationella tester visar att chipsen till och med är bättre i vissa lägen, som vid fosforrening till exempel.
Enligt entreprenören Andreas Pettersson skulle man kunna ersätta gruset i infiltrationer och markbäddar med gummi från uttjänta bilddäck. Foto: Patrik Söderman
– Däckchips är det nya gruset. Dagens chips innehåller inte de farliga oljor och kemikalier som tidigare varit ett hinder och vi kan se att materialet används mer och mer som ersättning för naturgrus runt om i världen, säger Andreas Pettersson.
Det finns flera fördelar med chipsen, menar entreprenören.
– Det är tre gånger lättare än naturgrus, har 150 procent mer hålrum än naturgrus och har två gånger mer yta för bakterier att växa på. Och så har de lång livslängd då de kan besiktigas på nytt och i de flesta fallen återanvändas.
Nackdelen med materialet är att det kommer finnas en förhöjd halt av järn de första veckorna men enligt Andreas Pettersson finns det recept mot detta.
– Däckchipsen läggs i ett bad för urlakning under minst 24 timmar tillsammans med en lösning som gör att över 70 procent av metallurlakningen sker kontrollerat innan användning. Därefter sköljs chipsen av för att säkerställa att inga kvarvarande småfraktioner sedan tidigare användande finns kvar.
Det pågår en diskussion i branschen att använda kross istället för grus, men enligt Andreas Pettersson är en stor del av den bergskross som finns tillgänglig i dag inte tillräckligt ren och risken för att bäddarna ska "sätta igen" är stor.
– Inblandningen av fraktion noll är väldigt påtaglig och är svår att tvätta bort. Vartefter bädden används för det tillkommande vattnet under tid med sig fraktion noll ner till infiltrationsbotten och sätter igen porerna. Detta kan inte ske med chipsen eftersom de är i fraktioner mellan 5 och 20 centimeter och därmed inte har någon fraktion noll, vilket oftast är den minsta beståndsdelen av en krossad produkt.
