Förra veckan redovisade Boverket och Energimyndigheten sitt regeringsuppdrag om att utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader.
– Resultatet av utvärderingen styrker uppfattningen vi haft tidigare, det går att bygga lågenergibyggnader men det är svårt att få det lönsamt, menar Stefan Norrman på Boverket som varit med i projektgruppen.
I fallstudien har tre lågenergibyggnader med fjärrvärme som uppvärmningsform valts ut. Ett småhus, ett flerbostadshus och en kontorsbyggnad. För respektive byggnad bedöms den ökade investeringskostnaden vara:
Dessa kostnader har jämförts med det uppskattade värdet av minskade energikostnader under driftsfasen. Resultatet visar att det, ur ett livscykelperspektiv, går att finansiera den ökade investeringskostnaden med lägre driftkostnader, i kontorsbyggnaden. Men inte i småhuset och flerbostadshuset.
Boverket valde ut 29 lågenergibyggnader till utvärderingen men hann endast utvärdera tre av dem fullt ut. Något Stefan Norrman anser vara olyckligt.
– Eftersom det är lite magert med endast tre byggnader i utvärderingen tog vi med fyra teoretiska exempelbyggnader för att få mer substans, säger han.
Utfallet i dessa exempelbyggnader varierar också. Det är endast en av byggnaderna, ett flerbostadshus med fjärrvärme, som får en lägre livscykelkostnad. De övriga byggnaderna, två småhus som värms upp med elvärme respektive fjärrvärme och ett elvärmt flerbostadshus, får en högre livscykelkostnad.
I uppdraget ingick det även att utvärdera om de tekniska egenskapskraven, som exempelvis luftkvalitet, termisk komfort och ljusmiljö, påverkas negativt i lågenergibyggnader.
En enkätundersökning som besvarats av de boende/användarna i 27 lågenergibyggnader visar både positiva och negativa iakttagelser. En brist som lyfts upp är att det under sommartid kan bli för varmt inomhus och på vintern för kallt. Men det går inte att dra slutsatsen att det bara är kopplat till lågenergibyggnader.
– Tanken var att vi skulle kunna redovisa andra brister, värdera dessa och ha det med i kostnadskalkylen. Men det blev för svårt att göra det på den korta tiden vi hade för uppdraget, berättar Stefan Norrman.
Han hoppas därför att Boverket ska få ett nytt uppdrag från regeringen så att de kan fullfölja utvärderingen.
I regeringsuppdraget ingick det att ta fram och tillämpa en metod för att, på ett enhetligt sätt, följa upp och utvärdera befintliga, nybyggda och renoverade lågenergibyggnader.
Metoden innehåller följande moment:
I uppdraget skulle myndigheterna även redogöra för hur andra nordiska länder arbetar med nära-nollenergibyggnader. Detta arbete redovisas dock i Boverkets regeringsuppdrag om att föreslå energikrav för nära-nollenergibyggnader. Se separat artikel om detta nedan.
I regeringsuppdraget ingick det att ta fram och tillämpa en metod för att, på ett enhetligt sätt, följa upp och utvärdera befintliga, nybyggda och renoverade lågenergibyggnader.
Metoden innehåller följande moment:
I uppdraget skulle myndigheterna även redogöra för hur andra nordiska länder arbetar med nära-nollenergibyggnader. Detta arbete redovisas dock i Boverkets regeringsuppdrag om att föreslå energikrav för nära-nollenergibyggnader. Se separat artikel om detta nedan.