Kungliga Tekniska högskolan, KTH, var värd för konferensen Citymoves som nyligen hölls i Stockholm. Under förmiddagens politiska panel deltog bland andra bostadsminister Mehmet Kaplan.
En fråga som togs upp var konsekvenserna av den pågående förtätningen. Ingela Lindh, biträdande stadsdirektör för Stockholms stad, menade att vi inte får blunda för det faktum att förtätning alltid leder till konflikter. Det är oundvikligt
– Därför behöver vi väldigt modiga politiker, sa Ingela Lindh och fick rungande applåder.
Till grund för konferensen ligger forskningprojektet Post Car(d) Urbanism som leds av Alexander Ståhle på Arkitekturskolan vid KTH. Han menar att det finns mycket som pekar på att dagens bilsamhälle står i vägen för den fortsatta urbaniseringen av våra städer.
– Att bilarna till så stor del står stilla idag är ett dåligt resursutnyttjande. Bilismen gynnar inte längre tillväxten utan snarare tvärtom.
Självkörande bilar, fler bilpooler och en stadsplanering med större fokus på människor som tar sig fram till fots och cykel. Det tillsammans med en utvecklad och grön kollektivtrafik passar framtidens städer bättre, menar Alexander Ståhle.
Men här går förstås åsikterna isär. I projektet har 400 stads- och trafikexperter varit delaktiga och definierat viktiga framtidstrender som de tycker sig kunna skönja. Ur detta material har tre olika scenarier identifierats: teknostaden, ekostaden och marknadsstaden.
Teknostaden karaktäriseras av en stark tillväxt, högteknologisk utveckling och en förtätad innerstad. Här ersätts bilarna av självkörande fordon, spårvagnar och drönare. Nya byggnader som producerar mer energi än de förbrukar har byggts. Även i ekostaden är bilarna borta men här råder svag tillväxt. Cyklister och gående rör sig i gröna stråk och vissa kontor i city har byggts om till ekobostäder. Till sist, i marknadsstaden har bilarna och trängseln tvärtom ökat trots högteknologiska trafikstyrningssystem. Även den sociala segregeringen har ökat och medan city och vissa villaområden har lyfts och renoverats står förorterna i miljonprogrammen och förfaller.
Det man med mer säkerhet kan säga om utvecklingen av framtidens städer är:
En som arbetat med att på kort tid omdana en trafikintensiv storstad är Janette Sadik-Khan, dåvarande trafikchef i New York. Hon förändrade staden radikalt bland annat genom att på sex år bygga 50 mil cykelbanor och göra om den trafikintensiva gatukorsningen Time Square till en bilfri samlingsplats. Dessa förändringar visade sig öka butikerna omsättning kraftigt och få ner olycksstatistiken markant. En hel del av förändringarna gjordes först provisoriskt för att det skulle vara lätt att backa om det inte visade sig fungera, som att göra om parkeringsytor till små torg och trafikseparera gatorna.
– En viktig poäng är att det inte alls behöver vara dyrt eller ta väldigt lång tid för att skapa ytor där människor får bättre plats, säger Janette Sadik-Khan.
Arbetet i New York ska nu stå modell för hur städer ska designas för framtiden, vilket än så länge antagits av USAs femton största städer.
