I januari förra året fick Boverket i uppdrag att föreslå vad nära-noll ska innebära i Sverige i form av krav på byggnaders energiprestanda. Nu har Boverket redovisat sitt förslag. De föreslår bland annat att energikraven i våra byggregler ska skärpas.

Ett flerbostadshus i Stockholm får enligt förslaget inte ha en högre energianvändning än 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år, kWh/m2,år. I dagens byggregler är den siffran 80. Energikravet för småhus respektive lokaler föreslås skärpas till 80 respektive 50, idag ligger den nivån på 90 respektive 70.

Effekten ska ses på lång sikt

I rapporten konstaterar man att energiprestandanivån på nya byggnader redan ligger en bra bit under befintlig bebyggelse. Eftersom nya byggnader är en liten andel av det totala byggnadsbeståndet, kommer effekten av minskad energianvändning att vara liten. Effekten ska istället ses på längre sikt och handla om att driva på en utveckling.

Nivåerna på energikraven har satts så att de ska "balansera mellan tillräckligt skarpa krav och att kraven inte ställs så högt så att kännbara negativa konsekvenser blir följden". Som att nybyggnationen hämmas eller att kvaliteten försämras.

Systemgränsen ska vara köpt energi

Boverket föreslår att systemgränsen ska vara levererad (köpt) energi. Det innebär att energikraven omfattar den energin som levereras till byggnadens tekniska system för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och för byggnadens fastighetsdrift.

"Fritt flödande energi" som omvandlas till värme, el eller kyla på plats eller i närheten räknas inte med. Med fritt flödande energi menar Boverket energi från sol, vind, mark, luft och vatten.

Viktningsfaktor på el kritiseras

I rapporten föreslår Boverket att viktningsfaktorer ska användas. De föreslår en viktningsfaktor på 2,5 på den el som används för värme, kyla och varmvatten. Detta ska undvika att energikraven främjar användning av elenergi för uppvärmning.

Viktningsfaktorn är dock något som Energimyndigheten inte ställer sig bakom. De har arbetat i nära dialog med Boverket och de har en gemensam syn på förslagen som läggs, förutom när det gäller tillgodoräknande av fri energi, val av systemgräns och viktningsfaktorn för el.

Svårt att jämföra länderna

I rapporten redovisar Boverket även sitt uppdrag om hur andra nordiska länder arbetar med nära-nollenergibyggnader. Enligt Boverket är det dock svårt att göra en jämförelse mellan länderna då det finns principiella skillnader i hur man räknar ut energiprestandan.

Uppdraget har varit en del i Boverkets uppdrag om att utvärdera befintliga och nya lågenergibyggnader, som de redovisade förra veckan, läs mer om det i artikeln "Svårt att få lågenergihus lönsamma".