Att bostäder från 1960-1975 läcker värme är inget nytt. Men i vilka delar av konstruktionen och varför? Det har Linda Martinsson och hennes kollegor från Skanska och NCC undersökt i det Lågan- och SBUF-finansierade projektet ”Praktisk kartläggning av betydande köldbryggor i flerbostadshus”.
Genom att utveckla en metod för utvändig termografering har de kommit fram till resultat de aldrig skulle fått enbart genom att studera konstruktionsritningarna.
– Metoden kompletterar ritningarna och ger oss en helhetsbild av hur förhållandena är i praktiken. Det i sin tur är en viktig del i arbetet att få fram de generaliserande arbetssätt som vi behöver för att använda i stor skala vid renoveringar av miljonprogramsbeståndet, säger Linda Martinsson.
Att tilläggsisolera klimatskalet är dyrt och omfattande och branschen söker därför hela tiden efter nya sätt att göra insatserna effektiva. Fördelen med miljonprogrammets standardiserade byggnadstyper och system är att det går att använda samma lösningar på stora kvantiteter.
Man vet sedan tidigare att köldbryggor står för stora transmissionsförluster och att enskilda lägenheter på grund av dessa kan ha ett mycket större energibehov än andra i samma hus. Tesen är att det blir billigare om man först kan identifiera de svaga punkterna och sedan åtgärda dem lokalt, istället för att använda ett exklusivt, högpresterande isoleringsmaterial på hela byggnaden.
Kan man dessutom se vid vilka konstruktioner och anslutningar köldbryggorna är återkommande, så möjliggör detta optimerade angreppssätt och ekonomiska vinster vid renoveringar av bostäderna i miljonprogrammen.
Termografering inifrån är en standardiserad och väl beprövad metod för mätning av inomhusklimat med hjälp av värmekamera. Men att få stabila mätförhållanden utomhus är i det närmaste omöjligt. Därför förenklade projektgruppen metoden så att den fungerade utomhus och i stor skala. Några exakta temperaturer går inte att fastställa, men de återkommande, relativa resultaten talade sitt tydliga språk. Utifrån bildernas färgskalor gick det lätt att identifiera och kommunicera vilka detaljer som är de mest betydande köldbryggorna i byggnaden.
– Termograferingen har också gett oss insikt om att man riskerar komfortproblem om man inte tar hänsyn till de befintliga värmesystemens egenskaper vid en renovering. Om man bara byter ut mot en modern lösning rakt av, kan man få oönskade följder. Värmerör ingjutna i bjälklagskant är till exempel särskilt komplexa, eftersom de både förstärker värmeförlusten och samtidigt motverkar komfortproblemen som köldbryggan i anslutningen orsakar.
Linda Martinsson hoppas nu att arbetet med utvändig termografering ska leda till en generaliserande metod som går att använda i stor skala.
Under 2015 planeras en uppföljning med de första resultaten som underlag, men redan idag kan man som enskild fastighetsägare använda sig av metoden som projektgruppen tagit fram.
Med hjälp av en värmekamera registreras infraröd strålning som genereras som en bild. Utifrån en färgskala kan man från bilderna sedan se avvikelser från normaltemperaturen i till exempel ett hus. Termografering kan på så sätt snabbt och enkelt visa var värmeförlusterna finns i en konstruktion.
Med hjälp av en värmekamera registreras infraröd strålning som genereras som en bild. Utifrån en färgskala kan man från bilderna sedan se avvikelser från normaltemperaturen i till exempel ett hus. Termografering kan på så sätt snabbt och enkelt visa var värmeförlusterna finns i en konstruktion.
