Varan har lagts till i varukorgen

Tunga träd till universitetsområdet

Teknik 18 feb 2015
Innergården vid Ulls hus i Uppsala hade noga förberetts med skelettjordsyta för att de stora träden ska ha en chans att rota sig mellan gångstråken. Foto: Peter Steen
Valet av träd till nybyggda universitetshuset Ulls hus i Uppsala var i första hand estetiskt. Ett tjugotal kinesiska sekvoior i olika storlekar pryder nu innergården.

Det var i november som de två långtradarna kom inrullande på Ultuna campus i Uppsala. De hade då kört från Bremen i Tyskland med ett tjugotal exklusiva och exotiska träd i lasten. På den nyanlagda innergården vid Ulls Hus stod lyftkranarna redo att ta emot dem och sänka ner dem i de rejäla groparna.

Totalvikt på tio ton

Det största trädet hade en höjd på 12,5 meter, ett stamomfång på närmare 1 meter och en diameter på 2,5 meter runt roten. Totalvikten tangerade tio ton.

– Detta är troligtvis det största trädet som köpts in och planterats någonsin i Uppsala, säger konsulten Ralf Wigenius som arbetat med träden för Akademiska hus räkning.

Kinesiska sekovior

Träden, som är kinesiska sekvoior, kan bli 35 till 50 meter höga i sin naturliga miljö, men i Europa förmodligen högst 20 meter. Det är den höjd de första sekvoiorna som planterades i Sverige på 1950-talet har idag.

Sekvoia har mjuka barr som är blågröna på ovansidan och gråaktiga på undersidan under sommaren. På hösten övergår de till vackert rödbrunt, för att sedan falla av under senhösten. När trädet grönskar i maj har de nya barren en mycket intensiv ljusgrön färg.

– Alla vi som var inblandade i projektet föll för de vackra sekvoiorna. De passar fint i platsens övrigt stränga uttryck där markytan är täckt av ljust kalkstensggrus. Det var ett rent estetiskt val! säger Ralf Wigenius.

Skapat skelettjordsyta

Innergården vid Ulls hus är ett frekventerat gångsstråk och det krävdes noggrann förberedelse av platsen. Den ska både hålla för belastning och för att ge sekvoiorna möjlighet att rota sig och trivas. Detta gjorde man genom att skapa en skelettjordsyta - ett anläggningsförfarande som är vedertaget för planteringar i trafikmiljö sedan drygt femton år tillbaka, menar Ralf Wigenius.

– Man bygger upp en bädd med grovt grus i botten, cirka en meter djup eller drygt. Sedan ”vattnar man ner” matjord så att alla hålrum fylls. Man ser också till att det finns luft för rötterna genom till exempel dräneringsledningar. Då finns allt rötterna behöver för att breda ut sig under den hårda ytan.

FAKTA Skelettjord – för både träd och trafik

Skelettjord ska vara en jord som möjliggör en kombination av tung trafik på ytan och trädplanteringar med rotmöjligt utrymme under ytan. Genom att bottna med grovt grus, fylla ut allt hålrum med jord och vatten samt dränera så att rötterna får luft, kan man i ytläge skapa en hållbar vägbana eller ett promenadstråk.

 

Bevaka ämnen i artikeln

Teknik Projektering
Fackområden

Anläggning
Fler nyheter

FAKTA Skelettjord – för både träd och trafik

Skelettjord ska vara en jord som möjliggör en kombination av tung trafik på ytan och trädplanteringar med rotmöjligt utrymme under ytan. Genom att bottna med grovt grus, fylla ut allt hålrum med jord och vatten samt dränera så att rötterna får luft, kan man i ytläge skapa en hållbar vägbana eller ett promenadstråk.