Den smartaste renoveringen är den som samtidigt energieffektiviserar. Det är bra, både för byggnaden och för vår miljö. Men det finns många andra aspekter i renoveringsprocessen som också måste upp på bordet. Och för att klara alla dem måste det finnas kunnigt folk.
Det är ett faktum som Nässjöakademien och läraren Lars Svensson tagit fasta på.
– Idag finns det inte tillräckligt många som har rätt kunskaper om renoveringsprocessen. Det behövs en kraftfull utbildningsinsats för att lyfta kompetensen i branschen, säger Lars Svensson.
Han har arbetat som bygglärare på gymnasienivå sedan 1982 - utbildningar som alltid har haft fokus på nybyggnation. Nu när EU:s klimat- och energikrav sätter agendan krävs stora satsningar på energieffektivisering och klimatsmart upprustning av bland annat vårt stora bostadsbestånd från rekordåren. Då behöver också utbildningarna kompletteras och uppdateras.
För fyra år sedan var Lars Svensson med och startade den ettåriga utbildningen "Ombyggnad och renovering" för hantverkare på Nässjöakademien.
I dagarna har den beviljats fortsatt tillstånd från Myndigheten för yrkeshögskolan, Myh, att bedriva undervisning också de kommande två åren. Nu utökad till att omfatta 1,5 läsår, med fler undervisningsmoment och under namnet "Hållbar Ombyggnad och renovering".
– Vi såg att det saknades en kvalificerad yrkesutbildning för både praktiskt och teoretiskt innehåll för hantverkare. Här får eleverna breda kunskaper som de skaffar sig både i klassrummet och ute på plats i olika pågående projekt inom måleri, snickeri, golvläggning, kakelsättning. Till hösten 2015 även inom ledningsdragning, vatten och avlopp.
En renovering innebär stora möjligheter men också utmaningar som inte finns vid en nybyggnation. Man har befintligt material och gamla lösningar att ta hänsyn till, vilket inte alla tänker på, menar Lars Svensson. Man kan till exempel inte bara sätta in nya, energismarta fönster utan att vara medveten om att något annat påverkas, i det här fallet inomhusluften och ventilationen.
Renovering är en konst som sträcker sig från hur man river det gamla på bästa sätt, hur man identifierar kvaliteter och bevarar dem till hur man moderniserar, bygger om och förbättrar för framtiden.
Förutom att arbetsmoment skiljer sig åt mellan nybyggnation och renovering, så finns ytterligare aspekter som är minst lika viktiga som hantverkskunskaperna: hur man bemöter dem som bor och brukar husen.
– Ofta bor folk kvar under renoveringsarbetet och då krävs det att man har social kompetens. Som renoveringshantverkare kliver vi rakt in i folks privatliv och hemmiljö med allt vad det innebär. Men är man då smidig och lyhörd så går allt lättare och alla blir nöjda. Hur man lyckas med det ingår också i utbildningen.
Snart öppnar antagningen till höstens utbildningar och Lars Svensson och hans kollegor hoppas att flera ska hitta utbildningen och söka den. I dagsläget har Nässjöakademien bara åtta elever men kan ta tjugo.
– Ska vi nu renovera så många lägenheter under så lång tid framöver som i miljonprogrammen, då måste vi ha utbildat folk! När våra elever tar examen vet de hur man hanterar miljöfrågor och hållbart byggande i ett renoveringsprojekt.
Ledande aktörer inom svensk byggindustri ser samma behov och har nyligen gått ihop med Energikontoren Sverige för att ta fram en utbildning för energieffektivt byggande. Build Up Skills Swebuild, som projektet heter, är en fortsättning på ett tidigare EU-initiativ - där Svensk Byggtjänst var och är delaktiga - för att ta fram en handlingsplan för kompetensutveckling inom byggbranschen.
Swebuild har beviljats medel från EU och Energimyndigheten för att utbilda hantverkare i energieffektivt byggande och förnybar energi.
– Tanken är att nyckelpersoner utbildas och blir handledare. Kunskaperna tar de med sig ut på byggarbetsplatserna och vidareutbildar hantverkarna där, berättar Per-Johan Wik, projektledare för Swebuild.
Idag står bebyggelse för 30 procent av energianvändningen i Sverige. Den är betydligt lägre i nybyggnation än i befintligt bestånd, men de allra flesta byggnader vi använder är äldre och kommer att vara så under överskådlig tid, menar Per-Johan Wik.
– Ambitionen är att utbildningen ska bidra till förståelse för helheten, till exempel att om x har gjort detta, måste y göra så här för att den totala energiprestandan ska bli optimal. Vi vill att handledarna ska få kunskaper som ger dem ett genuint patos för energifrågor, säger Per-Johan Wik.
Målet är att det vid 2016 års slut finns 500 utbildade handledare.
