Samtalet kom sent en fredag eftermiddag. Det var ordföranden i en bostadsförening i Lund som ringde och var orolig för att teglet i husets fasad höll på att rasa ut. De behövde omgående hjälp. Frej Josefsson, ansvarig för kalkyl och anbud på Morneon ryckte ut och åkte dit.
– Armeringen i första skiftet över fönstret i ett burspråk hade rostat, vidhäftningen mellan bruk och tegel hade gått isär. Det är ett vanligt problem och här hade det gått lite för långt redan. En höststorm till och det hade varit kaputt. Detta krävde en snabb process.
I vanliga fall brukar Frej åka ut för att skaffa sig underlag och sedan bearbeta det under ett antal veckor innan han skickar ut en offert. Ett femtiotal bilder, ritningar och fakta om huset och ett samtal med föreningen eller fastighetsägaren är det han generellt behöver för att kunna lämna förslag på åtgärder. Den här gången hade han en färdig offert redan fyra dagar senare.
– Eftersom det var en akutinsats och en renovering som inte fanns i bostadsrättsföreningens budget, så höll vi oss enbart till den aktuella gaveln. Trots detta lämnade jag ändå ett förslag på att samtidigt göra en balkongrenovering, vilket föreningen tackade ja till. Så jobbar jag alltid. Jag lämnar optioner på arbeten som vore ekonomiskt och estetiskt lönsamma att utföra när man ändå är på plats. I det här fallet var det att återställa balkongräckena till originalutförandet i smidesjärn.
Tegel har trendmässigt fått stå tillbaka de senaste decennierna men är ett tidlöst och hållbart material. Jämfört med en modern putsfasad, som är det vanligast fasadmaterialet på nybyggnation idag, så går tegel att renovera och återanvända i många generationer. Detta gäller i vilket fall hus byggda före 1950.
Fram till dess hade man byggt hus där själva tegelmuren var husets stomme. Sedan kom nya tekniker och material och man började bygga tegelfasader som tunna skalmurar utanpå betong. Skalmuren fästes med förankringar av järn, kramlor, och mellan teglet och betongen fanns en luftspalt.
De första decennierna med den nya metoden användes kramlor som inte var rostfria. Dessa har nu rostat sönder vilket skapar omfattande renoveringsbehov.
Huset i Lund som räddades undan rasolyckor av Morneon och en extern konstruktör som kallats in, är byggt 1945 på traditionellt vis. Arbetet satte igång bara två veckor efter att bostadsrättföreningen fått offerten.
Balkarna i fasaden mättes in för sig, hänsyn togs till murförband och stötfogarnas bredd. Alla mått var på millimetern noggranna. Varje tegelsten demonterades och fick ett unikt nummer. De nya som skulle komplettera betsades för att få samma nyans som de gamla.
– Estetik är lika viktigt som ekonomi och kvalitet, säger Frej och alltså måste även nyansen på den nya fogen väljas med omsorg.
– Allt som skiljer ut sig ger en negativ signalverkan. Har man gjort rätt så avkodas det i hjärnan – det syns inte. Har man däremot gjort fel så syns det direkt. Eftersom fogen utgör 20 procent av fasadens yta så måste den vara snygg.
Sedan följde omfogningen som är ett konststycke i sig. Fogbruket fördes på för hand med fogslev och efterkomprimerades genom pinning, det vill säga trycktes ihop med ett särskilt redskap. Detta för att undvika luftfickor, något som oftare förekommer när man fogar maskinellt.
– Vi gjorde helt enkelt renoveringen enligt alla murarkonstens regler. Det gör vi alltid och det är vi mycket stolta över. En hel och funktionell fasad är en trygghet för de boende. Det tar lite längre tid men så ska fasaden också hålla en längre tid.
1. Fasadrenovering: Ett helhetsgrepp som kan omfatta samtliga nedanstående punkter. Dessutom även balkongrenovering, detaljrenovering av t ex gatuskyltar som är fastsatta på fasaden.
2. Omfogning: Fogarna kratsas, sköljs av och tegelfasaden förvattnas innan ny fogning med kalk- eller kallkcementbruk utförs. Avslutas med tvätt.
3. Fasadrengöring: Skonsam rengöring med rätt metod och ett rengöringsmedel anpassat till fasadens skick. Görs även efter fogning för att få bort det mjölvita dammet.
4. Hydrofobering: Fungerar som en impregnering för att förstärka fasadens skyddande funktion. Görs efter renovering.
5. Betsning: Ytbehandling av nytt tegel för att få samma nyans som på det befintliga teglet vid en renovering.
SPEF, Sveriges Murnings- och putsentreprenörförening, är den rikstäckande
branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Ett
Spef-certifikat borgar för trygghet genom att entreprenörerna utför
fasadrenoveringen på fackmannamässigt vis och till rätt pris.
1. Fasadrenovering: Ett helhetsgrepp som kan omfatta samtliga nedanstående punkter. Dessutom även balkongrenovering, detaljrenovering av t ex gatuskyltar som är fastsatta på fasaden.
2. Omfogning: Fogarna kratsas, sköljs av och tegelfasaden förvattnas innan ny fogning med kalk- eller kallkcementbruk utförs. Avslutas med tvätt.
3. Fasadrengöring: Skonsam rengöring med rätt metod och ett rengöringsmedel anpassat till fasadens skick. Görs även efter fogning för att få bort det mjölvita dammet.
4. Hydrofobering: Fungerar som en impregnering för att förstärka fasadens skyddande funktion. Görs efter renovering.
5. Betsning: Ytbehandling av nytt tegel för att få samma nyans som på det befintliga teglet vid en renovering.
SPEF, Sveriges Murnings- och putsentreprenörförening, är den rikstäckande
branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Ett
Spef-certifikat borgar för trygghet genom att entreprenörerna utför
fasadrenoveringen på fackmannamässigt vis och till rätt pris.