Miljarder till renovering. Är det bra eller dåligt att stimulera energieffektivisering och bostadsupprustning genom statligt stöd? De vi pratat med är alla engagerade i bostads-, bygg- och energifrågor och fick samma frågor att utgå ifrån.
Är det ett bra förslag? Finns det några risker med att driva på en åtgärd på ett så stort bestånd på en och samma gång? Finns det beprövade metoder och kunskaper för energieffektivisering som går att använda på ett stort bestånd? Vilket är ditt främsta råd till landets fastighetsägare inför energieffektiviserande renovering?
Svaren varierar från konkreta finansieringsförslag till mer resonerande uttalanden. Det här är vad de tycker om miljardprogrammet.
– Fokus på energieffektivisering är positivt och vi har jobbat fram en bred kunskap vad det gäller åtgärder. Genom Bebo, Belok och Sveby har vi identifierat framgångsfaktorer. När nu regeringen presenterar sin satsning så är det allra mest centralt att allt detta som vi redan vet genom erfarenhet och forskning kommer till användning. Det är nu vi måste implementera det.
Storskaligheten ser Anita Aspegren inte som en risk utan som en verklig möjlighet till att få igång en teknikutveckling inom energieffektivisering.
– Utmaningen som jag ser det, är att den befintliga kunskapen ska nå ända ut i alla led så att genomförandet blir så framgångsrikt som det borde bli om man gör rätt. Vi på Energimyndigheten har tillsammans med Boverket fört fram behovet av ett informationscentrum och det blir ännu viktigare i det här läget.
Kedjan är som bekant aldrig starkare än den svagaste länken, och Anita Aspegrens råd till fastighetsägare är:
– Få med hela renoveringsprocessen i genomförandet. Tänk på helheten.
– Generellt är vi kritiska till ekonomiska stöd som främst går till fastighetsägare som inte renoverat, medan de som redan renoverat riskerar att gå miste om stödet. Det kan uppfattas som orättvist och skapar dåliga incitament. Signalen riskerar bli att det inte lönar sig att vara proaktiv. Det är fortfarande oklart exakt hur förslaget ska utformas.
När det gäller riskerna menar Ewa Thalén Finné att förslaget riskerar påverka marknaden negativt.
– Kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder riskerar att drivas upp om efterfrågan styrs av tillfälliga politiska beslut snarare än kundernas efterfrågan. Dessutom riskerar fokus på subventioner göra att man förbiser andra åtgärder.
Kompetensfrågan är i första hand en fråga för branschen, men det är viktigt att främja metodutveckling och innovativa lösningar för renovering och energieffektivisering enligt Thalén Finné.
– För mig är det viktigt med bättre spelregler för ökat byggande och rörlighet på bostadsmarknaden. Politikens uppgift måste vara att skapa goda generella långsiktiga spelregler - inte att skapa en ryckig marknad genom olika politiska punktinsatser med subventioner.
– Ja, i grunden är det ett bra förslag – men det är alldeles för lite. Våra bostäder och lokaler står för 40 procent av vår elförbrukning och det är här vi måste sätta in stora insatser. Ska vi nå de uppsatta klimatmålen måste det till mycket större satsningar på energieffektivisering.
Vad det gäller risker så menar Johan Lindholm att energieffektiviseringen naturligtvis måste ske i den omfattning och under den tid som är lämplig.
– Det tror jag att fastighetsägarna kan avgöra på ett bra sätt. Men det handlar om att vi måste komma igång och då behövs politiska initiativ. Redan idag så sker energieffektivisering, om än i liten skala, så kompetens finns. Får vi igång en större skala så kommer byggbolag att anpassa sig till efterfrågan och skapa en organisation och kompetens efter denna.
– Mitt råd till landets fastighetsägare är: vänta inte! Börja att planera för detta redan nu.
Johan Lindholm hälsar regeringen att den är välkommen att ta kontakt med Byggnads som redan har ett färdigt finansieringsförslag som bygger på en framgångsrik tysk modell.
– Där har man energieffektiviserat hundratusentals lägenheter samtidigt som man har skapat massor med nya arbetstillfällen. Förslaget går i enkelhet ut på att staten lånar upp pengar till väldigt låg ränta. Sedan erbjuds byggföretag att ta lån till låg ränta under förutsättning att man energieffektiviserar enligt fastställda krav.
– Förslaget att stötta energieffektivisering i samband med renovering av bostäder är smart, eftersom man då kan nyttja synergier. ÅF arbetar idag med en mängd stora fastighetsägare i en samverkansform vi kallar Energisamarbete. Denna samverkan visar sig mycket effektiv med energieffektivering på mer än 20 procent i många fall. Arbetet baseras alltid på reella kalkyler, är ekonomiskt lönsamma och skapar viktiga hållbara värden.
Utformning av stödet kommer förstås avgöra nyttan. Vår erfarenhet är att man behöver ett stöd i designskedet, det vill säga i det skede när man tänker igenom vilka åtgärder som ska prioriteras och värderar dessa ur alla de aspekter en fastighetsägare har att ta hänsyn till.
Rätt tänkt betalar sig merkostnaden för åtgärden under drifttiden. Rätt tänkt säkrar att inte lösningar som ger problem över tid byggs in.
– Ja, detta är ett välkommet förslag. HSB har under många år drivit frågan om ett statligt stöd för energiåtgärder i bostadshus. Ska vi lyckas minska bostadssektorns klimatpåverkan har även staten en viktig roll. Dock viktigt att även bostadsrättsföreningar får möjlighet att ta del av det föreslagna stödet, understryker Roland Jonsson och fortsätter:
– Det finns en risk att det styrs mot vissa åtgärder och inte de som är mest lönsamma. Det kan också bli kapacitetsbrist med stigande priser. Det måste man vara vaksam på. Vad det gäller kompetensen så finns den, definitivt. Men varje hus måste utvärderas innan åtgärder genomförs. Vi har till exempel nyligen sänkt energianvändningen med 26 procent per kvadratmeter i en bostadsrätt, helt utan extra kostnad.
Roland Jonssons råd till fastighetsägare är: Studera effekten! Det är mest lönsamt att göra åtgärder genom att reducera effekten.
