Jämnt mellan könen vid planprocesser

För undersökningen valdes Kastanjen 2, där Bostaden AB ville bygga bostäder. Att man valde just Kastanjen var dels därför att omfattningen ansågs som lagom stor, men också för att antalet sakägare var hanterbart. Planering för bostäder är också ett vanligt ärende och förutsättningarna ansågs representativa för ett genomsnittsärende.

Valt att titta på främst tre punkter

Det planarkitekten Sara Bäckström och kartingenjören Sandra Thomée undersökt är könsfördelningen bland;

• de som har fått möjlighet att påverka
• de som har kommit in med synpunkter (försökt att påverka)
• de som har lämnat synpunkter som påverkat planens slutliga utformning.

De har också tittat på om det finns några skillnader mellan könen i de olika delarna av att ta fram en ny detaljplan och hur könsfördelningen ser ut bland de inblandade aktörerna. De olika aktörerna är sökanden, Umeå kommun, konsulter, sakägare och politiker.

Genom hela planprocessen har statistik förts över alla deltagare. Totalt sett var det nästan 200 personer som deltog.

Till stor del jämlikt

Det var nästan lika många kvinnor som män som fick möjlighet att påverka detaljplanen. Men när det gäller vilka som kom in med synpunkter hade siffrorna justerats till 40 procent kvinnor och 60 procent män. Av alla kvinnor som försökte påverka planen så fick 74 procent genomslag för sina synpunkter i planens slutliga utformning. Motsvarande siffra för männen var 90 procent.

– Det var glädjande att det på kommunen var en jämn könsfördelning både när det gäller vilka som kom in med synpunkter och vilka som också påverkat planens slutliga utformning, säger Sandra Thomée, kartingenjör i en kommentar. 

Nästa steg i jämställdhetsarbetet

Som en direkt följd av arbetet med undersökningen redovisades resultatet i byggnadsnämnden som bestämde att de ville ha en presentation om jämställdhet från Umeå kommuns jämställdhetsutskott.

Men även på detaljplaneavdelning vill man gå vidare i jämställdhetsarbetet och titta närmare på varför det ser ut som det gör i detaljplaneprocessen. Frågeställningarna är många. Är det skillnad på vilka synpunkter kvinnor och män lämnar? Vilka privatpersoner har möjlighet att påverka och hur ser kommunens information ut? Vilka synpunkter är det man tar hänsyn till?

– Vad jag vet så finns det ingen i Sverige som har gjort något liknande, utan det här är helt unikt. Det är intressanta data som kommit fram. Vi kan verkligen lära oss något av det här därför känns det också viktigt att vi följer upp det. Exakt hur vet vi inte ännu, men vi tänker definitivt följa upp det, säger planchef Tomas Strömberg.