Lena Persson geofysiker på SGU. Foto: SGU

Lena Persson, geofysiker på Sveriges Geologiska Undersökning, SGU och delaktig i projektet. Berätta om projektet.

 – Projektet finansieras av MSB och drivs av Trafikverket tillsammans med SGI och SGU. Syftet är att ta fram en metodik för kartläggning av kvicklera uppbyggd i steg med olika detaljeringsnivå. Helikoptermätningarna är en del i metodiken. Själva tekniken bygger på en kartläggning av markens elektriska ledningsförmåga. Kvicklera har i tidigare undersökningar visat att de är sämre på att leda elektrisk ström i jämförelse med andra leror. Därför kan de detekteras med geofysiska metoder som känner av markens ledningsförmåga.

Hur fick ni idén att använda helikoptermätningar liknande de som använts på Gotland?

– Tekniken, som heter SkyTEM, har använts i Norge i samband med byggnationen av den nya motorvägen, E16. Huvudsyftet där var att detektera djup till berg men man upptäckte också att man fick information om möjlig förekomst av kvicklera.

Fyra områden har valts ut, tre i Västsverige och ett i Västernorrland. Varför just dessa?

– Eftersom det är en ny metodik vi avser att testa har vi valt ut områden där vi idag har kunskap om var kvicklera förekommer och inte förkommer. Vi kan i och med detta kontrollera om de nya mätresultaten överensstämmer med den information vi redan har. Vi planerar att utföra själva flygmätningen under hösten 2015.

Idag gör man provtagning, sonderingar i jordlagren eller geofysiska mätningar ovanpå mark för att upptäcka kvicklera. På vilket sätt är den här tekniken ett bra komplement till ovanstående tekniker?

– Det är ett kostnadseffektivt sätt att samla in information över stora områden och dessutom får vi en tredimensionell bild av de olika jordlagrens utbredning.

Om metoden visar sig fungera hoppas vi att få en bra överblick över var det kan finnas kvicklera. Vi kan då på ett bättre sätt planera uppföljande markmätningar samt borrning och provtagning, vilket gör att antalet borrpunkter minimeras. Detta var något man såg tydligt när man använde tekniken i Norge. Man gjorde en hel del kostnadsbesparingar då många planerade borrhål kunde utelämnas.

Finns det några hinder för metoden?

– Tekniken är känslig för elektriska installationer. Det innebär att vi får sämre information över områden som ligger i närheten av till exempelvis järnväg och kraftledningar eftersom data störs ut där.

Vad har ni för förhoppning om tekniken och vad skulle tekniken, om den faller väl ut, innebära för framtiden?

– Att vi kan täcka ett större område och snabbare göra en första bedömning av var det finns förutsättningar för kvicklera. Det har betydelse vid planering av ny infrastruktur som till exempel väg och järnväg samt bostadsbyggelse.