Rapporten "Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014" har tagits fram som underlag i regeringens miljömålsarbete om god bebyggd miljö men den kan också användas av bygg- och fastighetsbranscherna i arbetet med att minska miljöbelastningen.
I rapporten redovisas miljöindikatorer som visar påverkan från bygg- och fastighetssektorn åren 2008 - 2011. Utvalda miljöindikatorer är:
I rapporten redovisas både statistik när hänsyn tas enbart till inhemsk produktion och användning och när hänsyn även tas till utsläppen från importerade varor. De senare siffrorna är förmodligen grovt underskattade men visar ändå på betydande utsläpp från importvaror.
Det redovisas även två alternativ beroende på fördelning av uppvärmning, enbart för den egna produktionsprocessen eller med en omfördelning så att uppvärmning av hela byggnaden ingår.
Användningen av fossila bränslen i bygg och fastighetsförvaltning, inklusive övriga branschers uppvärmning av lokaler, uppgick år 2011 till cirka 175 000 terajoule. Ungefär 25 000 terajoule användes för byggverksamhet och resten för förvaltning av byggnader.
Mängden biobränsle som användes inom bygg och fastighetsförvaltning var ungefär densamma som mängden fossila bränslen. Knapp 10 000 terajoule användes för byggverksamhet.
Bygg- och fastighetsbranschernas direkta andel av näringslivets totala koldioxidutsläpp är relativt liten, cirka två procent, under år 2010. Inklusive övriga branschers uppvärmning av lokaler släpper byggverksamhet ut cirka 3 megaton per år och fastighetsförvaltning släpper ut cirka 8 megaton. – Sedan år 1993 har trenden gått mot en minskning av utsläppen av växthusgaser, säger Kristina Einarsson, Boverket. – Men om man tar bort utsläppen från uppvärmning så har trenden gått mot en ökning istället.
Bygg- och fastighetsbranschens totala emissioner av kväveoxider (NOx) varierade under perioden 2008–2011. I genomsnitt uppgick det till cirka 25 tusen ton per år, om uppvärmningen räknas in. Fastighetsförvaltningen stod för en något större andel av utsläppen, cirka 60 procent.
I genomsnitt var emissionerna av partiklar cirka 8 tusen ton per år för bygg och fastighetsförvaltningen. Precis som för kväveoxider stod fastighetsförvaltning för en något större andel av partikelutsläppen.
Sett till näringslivets totala användning av hälsofarliga samt miljöfarliga kemiska produkter är användningen i byggbranschen relativt liten. Drygt hälften av de hälsofarliga kemikalierna i byggbranschen används i tillverkningen av cement och betongprodukter. Dessa kemikalier utgör bara ett hälsoproblem i själva tillverkningen. När betongen härdat utgör den inte längre ett hälsoproblem.
Branschens totala användning av hälsofarliga samt miljöfarliga kemiska produkter har ökat med tiden, speciellt efter krisåret 2009.
Det finns inget bra underlagsmaterial för att bedöma mängden avfall som uppstår i bygg- och fastighetssektorn. I rapporten redovisas bara uppgifter från 2010. Då uppgick avfallsmängderna totalt från byggverksamhet till 10,5 miljoner ton. Då räknas bara det avfall som genereras vid aktiviteter inom Sverige. I resultaten ingår även det avfall som genereras från byggandet av vägar och järnvägar men inte från fastighetsförvaltning.
– Boverket ska bearbeta statistiken ytterligare och kommer att lägga ut mer lättillgänglig information på sin webbplats, avslutar Kristina Einarsson.
Rapporten "Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014" baseras på en metod som Boverket med hjälp av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Statistiska centralbyrån (SCB) utvecklat. Den baseras på statistik från Miljöräkenskaperna vid SCB. Indikatorerna för miljöpåverkan är valda med utgångspunkt i att:
De är även framtagna utifrån ett livscykelperspektiv och de 16 nationella miljökvalitetsmålen.
I rapporten redovisas även miljöpåverkan från väg- och järnvägsbranschen.
Rapporten "Miljöpåverkan från bygg- och fastighetssektorn 2014" baseras på en metod som Boverket med hjälp av Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Statistiska centralbyrån (SCB) utvecklat. Den baseras på statistik från Miljöräkenskaperna vid SCB. Indikatorerna för miljöpåverkan är valda med utgångspunkt i att:
De är även framtagna utifrån ett livscykelperspektiv och de 16 nationella miljökvalitetsmålen.
I rapporten redovisas även miljöpåverkan från väg- och järnvägsbranschen.