För att återvinningen av byggmaterial i Sverige ska öka krävs statliga styrmedel.
I den rapport som gjorts beskrivs tio olika styrmedel som kan öka materialåtervinningen. Ett av kraven, Krav på materialåtervinning för bygg- och rivningsprojekt, har analyserats närmare utifrån miljövinst, kostnader för impllementering och acceptans. Vid val och utformning av styrmedel inom avfallsområdet bör dessa vara fokuserade på att öka resurs- och ekoeffektivitet i enlighet med avfallshierarkin.
Statistik visar att avfallet i Sverige ökar. Avfallsmängden riskerar att fördubblas fram till år 2030.
Byggsektorn genererade 9,4 miljoner ton avfall 2010 vilket motsvarar cirka 39 procent av det totala avfallsflödet.
Avfallet i byggsektorn är ett av de avfall som har störst utsläpp av växthusgaser om man räknar på det samlade utsläppet från produktion, utvinning och avfallshantering. Inom byggsektorn finns det stor potential att minska miljöpåverkan genom att sortera avfallet bättre. Speciellt det blandade avfallet som återstår efter den vanliga källsorteringen och som innehåller bland annat plast som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning.
Exempel på svårigheter:
Detta leder till att det blir dyrt att sortera ut och materialåtervinna vissa materialströmmar samt svårigheter att garantera en viss kvalitet.
Andra utmaningar är till exempel bristande kunskap, exempelvis med avseende på det ekonomiska värdet och miljönyttan av materialåtervinning. Slutligen leder brist på helhetssyn i samhället ibland till kortsiktiga beslut och till otydligt ansvar för ökad materialåtervinning till att dessa potentialer bara delvis realiseras.
Forskarna tror att ökade krav på materialåtervinning kan leda till ökad efterfrågan och en marknad för sortering, både direkt på byggplatserna och för tjänster som innefattar sortering. Styrmedlet kan skapa behov av nya sorteringstekniker vid rivning, bland annat vid rivning och ombyggnad i städer, där det ofta råder platsbrist. Det är därför viktigt med styrmedel som stimulerar marknaden för återvunna material och som gör materialåtervinning mer attraktivt än andra behandlingsalternativ.
Styrmedlen kan vara av olika art, till exempel:
Styrmedel som har stora likheter med förslagen i rapporten finns redan införda i andra länder med positiva resultat, vilket indikerar att de är realiserbara och kan vinna acceptans. Som helhet bedöms förutsättningarna för att genomföra de utvalda styrmedlen vara relativt goda.
Syftet med projektet var att sammanställa ännu outnyttjade potentialer för materialåtervinning i Sverige samt att kartlägga, analysera och föreslå styrmedel som kan bidra till en ökad materialåtervinning.
Projektet Styrmedel för ökad materialåtervinning – en kartläggning finansierades av Återvinningsindustrierna (ÅI) och Stiftelsen IVL och genomfördes under januari–maj 2014 av IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) och Avdelningen för Miljöstrategisk analys (FMS) på KTH.
Projektet genomfördes som en kartläggning av olika styrmedel som förväntas ha större effekt på materialåtervinningen och nyttjandet av materialåtervunnen råvara än dagens styrmedel. Arbetet med att prioritera och välja ut styrmedel gjordes i dialog med Återvinningsindustriernas medlemmar i form av bland annat en workshop.
