Boken ges ut av Svensk Byggtjänst och visades upp på seminariedagen "Vart tog färgen vägen?" som hölls i Stockholm nyligen med anledning av att stiftelsen Svenskt Färgcentrum firade 50 år.
En av bokens huvudförfattare är arkitekt Karin Fridell Anter som disputerade på en avhandling om hur vi uppfattar färg på fasader. Men hon har gradvis intresserat sig allt mer för inomhusmiljön och hur ljuset samverkar med rummet. Bland annat hur dagsljuset påverkas när vi bygger allt mer energisnålt med en ny typ av fönster som påverkar dagsljuset och hur vi uppfattar färgerna i rummet.
– Att arbeta med belysning idag är verkligen en utmaning i och med den snabba utvecklingen vi har med en helt nu teknologi, säger Karin Fridell Anter. När vi nu fasat ut glödlampan gör det att all den erfarehetskunskap som funnits så länge, inte längre är giltig.
Det kan till exempel handla om hur olika material och färger samverkar med ljuset.
– Förut har man vetat hur man ska göra för att det ska bli en bra belysningslösning. Idag finns det så många fler valmöjligheter med bland annat LED och dessa är i många fall oprövade, säger Karin Fridell Anter.
Hon menar att behovet nu är extra stort av att genomföra en både praktisk och teoretisk forskning på området. Och att sedan föra ut dessa kunskaper till alla som arbetar med belysning.
Karin Fridell Anter tycker att det är synd att belysningstekniker, ljusdesigners och arkitekter ofta har så liten förståelse för varandras kompetens. Den som är kunnig om färg vet för lite om ljus och tvärtom. Den som har en teknisk utbildning på elsidan får inte lära sig tillräckligt om färgkunskap eller vår upplevelse av ljus. Belysning blir lätt något tekniskt, naturvetenskapligt.
– Vi har utvecklat två kunskapstraditioner som inte alltid förstår varandra. Det är en förhoppning med vår bok att dessa grupper ska börja förstå och lära av varandra, säger Karin Fridell Anter.
Boken bygger på ett forskningsprojekt SYN-TES som inte handlar om hur vi uppfattar ljus utan om hur ljus och färg samverkar i ett rumsligt sammanhang. Ett exempel på resultatet är att det inte bara blir ljusare av att ha ljusa väggar i ett rum.
– Utan det handlar också om att ha tydliga kontraster som är rumsligt logiskt placerade. Då behöver man inte använda lika mycket belysning för att uppleva att det är ljust, förklarar Karin FrIdell Anter.
Under seminariedagen "Vart tog färgen vägen" med Svenskt Färgcentrum tog arkitekt Rachel Belatchew Lerdell upp färgen som ett viktigt arkitektoniskt element. Bland annat talade hon om riskerna med att använda färgen som något man bara adderar på slutet i ett projekt, exempelvis för att täcka över en trist prefabricerad fasad. Detta istället för att låta färgen vara en stark del av byggnaden och något som finns med redan i projektets början.
Rasmus Waern, arkitekt vid Wingårdhs, talade om det intressanta ämnet "Varför målar arkitekter hela världen vit?". Ett skäl, menade han, kan vara att vitt sällan blir helt fel. Ett annat att uppdragen idag ofta är att bygga generella miljöer för en oklar framtid och som ska passa så många som möjligt. Då blir vitt något som inte sticker ut. Han visade dock flera exempel på mycket färgstarka projekt som bland annat Wingårdhs arkitekter nyligen genomfört, bland annat i Malmö.
