Det är Energimyndigheten som har låtit ta fram ett nytt kunskapsunderlag om nedmontering av vindkraftverk och återställande av platsen.
Rapporten "Nedmontering av vindkraftverk och ansvar för återställande" har tagits fram av Campus Gotland Uppsala universitet. Liselotte Aldén vid Campus Gotland menar att det behövs en bättre metod för att uppskatta kostnader för nedmontering och efterbehandling där man justerar utifrån de viktigaste nyckelfaktorerna.
I rapporten presenteras en omvärldsanalys som ser till regelverk och hur frågan kring nedmontering och efterbehandling hanteras i andra länder på land och till havs. Rapporten redovisar resultat från 121 tillståndsbeslut och 16 anmälningsärenden för att se hur krav på återställande finns med i dagens beslut.
– Det är viktigt att se till vindkraftverkens hela livscykel. Därmed är det ett betydelsefullt arbete för Energimyndigheten för att förebygga eventuella framtida problem, säger Matilda Schön vid Energimyndighetens vindenhet.
Energimyndigheten har samarbetat med Naturvårdsverket övergripande i detta projekt.
I rapporten presenteras också fakta kring vad som händer med vindkraftverk efter att de har monterats ned. Nedmontering handlar dels om att återställa platsen men också om resurshushållning och att minska föroreningsrisken. För närvarande finns en del osäkerhet kring vilka kostnader som är förknippade med att återställa platsen efter att vindkraftverken tas ur drift, menar man på Naturvårdsverket. Det handlar också om resurshållning genom att man kan åternyttja de olika material som vindkraftverket består av och att minska föroreningsrisken.
Naturvårdsverkets bedömning är att betongfundamentet i allmänhet innebär en liten risk. Men det är bra om en beskrivning kan sparas av byggmaterial, som kan vara ett stöd för en inventering av inbyggda farliga ämnen och komponenter, och finnas vid en eventuell framtida rivning av vindkraftsanläggningen.
