Den rödgröna regeringens första budget innehåller inga stora överraskningar för samhällsbyggnadssektorn. Av de konkreta förslag som lämnas har flertalet en miljö- och energiinriktning.
Många bostadsområden, framförallt i de så kallade miljonprogramsområdena behöver rustas upp av miljöskäl. I budgetpropositionen föreslår regeringen ett stöd för renovering och energieffektivisering på 200 miljoner kronor för år 2015. Åren 2016 till 2018 vill regeringen satsa 500 miljoner kronor per år.
Skolor som har en dålig arbetsmiljö ska kunna rustas med statligt stöd. För år 2015 föreslår regeringen att 100 miljoner kronor satsas. Åren 2016 till 2018 vill regeringen satsa 300 miljoner kronor per år. Pengarna ska snabba på renoveringar som förbättrar arbetsmiljön och sparar energi.
År 2009 infördes ett statligt stöd till investeringar i solceller. De pengar som anvisades för perioden 2013-2016 är i det närmaste slut. Regeringen vill nu både förlänga och förstärka stödet och föreslår därför att ytterligare 100 miljoner kronor per år anvisas för perioden 2015-2018.
En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el från till exempel solceller och småskalig vindkraft föreslås från den 1 januari 2015. Det ska göra det mer intressant för privatpersoner och företag att investera i framställning av el från förnybara energikällor för eget bruk. Regeringen aviserar att de vill se över möjligheterna för att ytterligare underlätta för privatpersoners egenproduktion av el och att exempelvis andelsägare av förnybar el också ska kunna ta del av skattereduktionen.
Tidigare program för stöd till lokala klimatinvesteringar, LIP och KLIMP, gav goda resultat. Nu föreslås ett nytt ekonomiskt stöd för lokala klimatinvesteringar. Stödet kommer att ligga på 200 miljoner kronor under år 2015, då systemet är under utformning. Därefter är det tänkt att utökas till 600 miljoner kronor årligen under åren 2016-2018.
Under åren 2015-2018 vill regeringen använda två miljarder kronor till att samfinansiera lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätorter. Syftet är att öka andelen resor med kollektivtrafik och därigenom minska bilresorna i städer.
Regeringen föreslår att anslaget för järnvägsunderhåll tillförs ytterligare 1,24 miljarder kronor årligen under 2015-2018. Det är utöver det som slagits fast i den nationella planen för transportsystemet 2014-2025.
För att få ned utsläppen från lastbilar vill regeringen införa en vägslitageskatt som ska gälla för både inhemska och utländska åkare. Skatten ska bidra till att långväga godstransporter flyttas från lastbil till tåg och sjöfart.
Så sent som den 1 mars i år flyttades Kammarkollegiets upphandlingsstöd över till Konkurrensverket och den 1 juli fördes även Miljöstyrningsrådets upphandlingsstödjande verksamhet över till Konkurrensverket. Den nya regeringen anser att verksamheten bör ha en oberoende ställning i förhållande till tillsynsverksamheten som Konkurrensverket ansvarar för och föreslår därför att en ny myndighet för upphandlingsstöd inrättas från den 1 september 2015.
Den föreslagna budgeten har fått ett ganska avvaktande mottagande från branschen.
Sveriges Byggindustrier välkomnar det ökade anslaget för drift och underhåll för järnväg liksom regeringens uttalade ambition att fler bostäder ska byggas.
Sveriges kommuner och landsting är positiva till satsningar på klimatinvesteringar men påpekar samtidigt att vissa satsningar bygger på medfinansiering, som exempelvis satsningarna på kollektivtrafiken.
SABO tycker att stödet för energieffektivisering av flerbostadshus är bra.
– För bästa möjliga effekt bör pengarna gå till sådant som idag inte blir genomfört eftersom det inte är företagsekonomiskt försvarbart, säger Kurt Eliasson, VD för SABO, i ett pressmeddelande.
Fastighetsägarna tycker att målet om 250 000 nya bostäder till 2020 är viktigt, men att ambitionen är väl försiktig. När det gäller stödet för energieffektiviseringsåtgärder riktat till miljonprogramsområdena vill Fastighetsägarna peka på risken att det kan skapa konkurrenssnedvridande effekter mellan olika upplåtelseformer, mellan enskilda fastighetsföretag och mellan privata och kommunägda aktörer.
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen, säger i en kommentar: – Vi välkomnar att regeringen lyfter fram behovet av satsningar både vad gäller bostadsbyggandet och upprustning av miljonprogrammet. Men som vi har konstaterat tidigare så saknas de konkreta förslagen för att nå dessa mål.
