Succé för optisk sopsortering

Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö, ESEM startade sin optiska sopsorteringsanläggning i januari 2011, vilken är den första anläggningen i Sverige där hushållsavfallet sorteras i sex fraktioner. Det är en unik återvinningsmodell där matavfallet blir till biogas, förpackningar blir till nya förpackningar och det som blir kvar i det övriga avfallet går till förbränning där energin tas till vara.

– Fördelen med optisk sortering är att det är enkelt och hygieniskt för kunderna. Det är också väldigt pedagogiskt då du ser vilka mängder de olika fraktionerna bildar, vilket du inte gör om du slänger allt i en anonym påse, säger Mattias Hellström, miljöingenjör på ESEM som ägs av Eskilstuna och Strängnäs kommun och är kommunernas lokala leverantör av el, fjärrvärme, vatten, avlopps- och avfallstjänster samt bredbandsnät.

Enkelt och lättillgängligt

I dagsläget är det cirka 20 000 hushåll i Eskilstuna kommun som färgsorterar, varav majoriteten är villaägare. Hushållen källsorterar direkt i hemmet, slänger påsarna i den vanliga soptunnan och avfallet hämtas av den vanliga sopbilen. Matavfall, förpackningsmaterial samt övrigt hushållsavfall sorteras i sex olikfärgade påsar.

– För att det ska fungera rent praktiskt är det viktigt att man ordnar ett sorteringssystem, gärna i anslutning till köket till exempel under diskbänken. Annars finns det en risk att det inte blir av, menar Mattias Hellström.

Hur har responsen varit från invånarna?

– Övervägande positiv. Alla som varit med och källsorterat har fått skriva på ett kontrakt där hushållen fått välja mellan att sortera i sex eller två fraktioner utan någon prisskillnad. Av 20 000 hushåll har cirka 800 stycken valt att inte skriva på och sorterar därmed matavfallet i en påse och övrigt i en annan. En tredje kategori, cirka 1,5 procent, har valt att inte göra något av ovanstående men har då fått dubbelt så hög sophämtningstaxa eftersom det innebär mer arbete för oss samtidigt som det är ett sämre val för miljön.

Allt fler väljer att källsortera

Inne på anläggningen råder det full aktivitet. Påsarna sorteras maskinellt genom optik som avläser påsens färg. Matavfallet skickas till en anläggning där det blir biogas åt kommunens bussar, sopbilar och tjänstebilar samt till andra företagsbilar och även privata bilar. Resterande avfall skickas till återvinningen och blir antingen förpackningar eller till energi.

Miroslav Lijesnic har jobbat som drifttekniker på anläggningen i två år. Han berättar att allt fler av kommunens invånare väljer att källsortera och sedan kommunen införde färgsorteringen har utsorteringsgraden av hushållsavfallet förbättrats med 52 procent.

– Kommunens invånare är duktiga på att sortera, säger Miroslav Lijesnic. Renheten i de källsorterade påsarna ligger på mellan 95 och 99 procent vilket också är bra. Det visar på att invånarna är medvetna om miljön och tar sorteringen på allvar.

Viktigt att spara på jordens resurser

I den nationella avfallsplanen är målet att 2016 ska minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling, och minst 50 procent av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling.

– Vi återvinner idag 60 procent av matavfallet i kommunen och i färgsorteringssystemet går cirka 52 procent till återvinning. Tyvärr har vi inte fått någon statistik från Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, vilka sköter all övrig insamling av förpackningsavfall och tidningar i kommunen.

Investeringen väl värd

Enligt Mattias Hellström ligger kommunens satsning på optisk sopsortering helt rätt i tiden och om det blir som förslaget i Miljödepartementets avfallsutredning "Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering", att kommunerna ska ta över ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar, så behöver Eskilstuna kommun inte göra några ytterligare investeringar.

– Skulle ansvaret flytta över till kommunerna så är vi redan klara vilket känns oerhört skönt, säger Mattias Hellström.

Slutpriset för sopsorteringsanläggningen landade på 44 miljoner kronor. Väl investerade pengar, menar Mattias Hellström.

– Ja, det tycker jag verkligen. Sedan vi införde optisk sopsortering för tre år sedan har utsorteringsgraden av hushållsavfall i kommunen ökat med över 50 procent och förra året kunde vi till och med sänka avfallstaxan, avslutar Mattias Hellström.

Läs reportaget i sin helhet i ByggtjänstPM nr 1/2014