Enligt ett EU-direktiv ska vi gå mot nära-nollenergibyggnader. Det innebär bland annat att kylbehovet till våra kontorsbyggnader ska produceras av främst förnybar energi inom en snar framtid. I ett SBUF-projekt (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) har man undersökt förutsättningarna för detta.
– I vår förstudie kom vi fram till att soleldriven kyla är överlägsen solvärmedriven kyla, både när det gäller energieffektivitet och enkelhet i drift och styrning, berättar Kajsa Flodberg, teknisk specialist på NCC, och som arbetat med projektet.
Projektet har fokuserat på soldriven kyla dels på grund av att Boverkets byggregler främjar solenergi som förnybar energikälla, och dels för att behovet av kyla inträffar samtidigt som vi har bra förutsättningar för solenergi. Arbetet har genomförts av NCC Teknik och Hållbar utveckling och kan delas in i tre delar:
Studien visar att dimensionering och driftoptimering är viktigt för både värme- och elbaserade kyllösningar då möjligheten till export av värme ofta är begränsad och priset på såld el oftast är betydligt lägre än för köpt el. Den lyfter även upp behovet av mindre kylmaskiner som passar för det låga och varierande komfortkylbehov som vi idag har i nya kontorsbyggnader.
I samband med förstudien konstaterade man att det finns ett behov av en fortsatt studie. Bland annat vill man titta på de ekonomiska aspekterna och göra detaljerade simuleringar av en solenergianläggning som en del av hela byggnadens energisystem.
– Vi har fått finansiering till en fortsättning av projektet som kommer att starta redan i april, berättar Kajsa Flodberg.
Det nya projektet ska bland annat undersöka hur matchningen mellan behov och produktion av solel skiljer för olika kontorsfastigheter beroende på:
Tanken är att projektet ska öka branschens intresse och kunskap kring solceller och att detta i sin tur ska öka användandet. Projektet finansieras av SolEl-programmet, SBUF och NCC. I november 2015 ska projektet vara färdigt.
I projektet har man främst tittat på nybyggda kontorshus med en normal energianvändning för komfortkyla, som är satt till 12 kilowattimmar per kvadratmeter och år samt ett kyleffektbehov på 200 till 250 kilowatt.
Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska andelen nära-nollenergibyggnader, NNE, öka. Framtidens byggnader ska ha en mycket hög energiprestanda och den lilla mängd energi som tillförs byggnaden ska i hög grad bestå av förnybar energi.
I projektet har man främst tittat på nybyggda kontorshus med en normal energianvändning för komfortkyla, som är satt till 12 kilowattimmar per kvadratmeter och år samt ett kyleffektbehov på 200 till 250 kilowatt.
Enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda ska andelen nära-nollenergibyggnader, NNE, öka. Framtidens byggnader ska ha en mycket hög energiprestanda och den lilla mängd energi som tillförs byggnaden ska i hög grad bestå av förnybar energi.
