Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö, har studerat fukt- och temperaturtillstånd samt dess varaktighet i fyra välisolerade träbyggnaders klimatskärm. Med klimatskärm menas den del av byggnaden som har en temperaturgradient över sig, såsom tak och väggar.

Resultatet av studien och rekommendationer på basis av studien redovisas i SP Rapport 2013:33, Fuktmätningar i fyra trähus.

Minst risk i norra och mellersta landet

Under perioden 2009 till 2011 har omfattande mätningar gjorts i fyra trähus, belägna från norr till söder i landet. Enligt mätningarna finns det inget som tyder på att det har uppkommit några generella kritiska förhållanden i klimatskärmen som har orsakat mikrobiell påväxt.

– Välisolerade trähus bör fungera utan någon generell risk för påväxt med avseende på uteklimat, framförallt i norra och mellersta Sverige, säger Lars Olsson.
– I ytterväggar som vetter mot norr kan det dock finnas risk för påväxt på utsida väggstomme i södra delarna av Sverige, om det inte finns någon isolering på utsida stomme, fortsätter Lars Olsson.

Takkonstruktioner

– För takkonstruktionerna har det sett mycket bra ut även i södra Sverige, säger Lars Olsson.

Förmodligen har följande faktorer haft betydelse:

• utsatthet för solstrålning
• smart vindsventilering med värmekälla
• passiv värme från installationer och värmebryggor.

Utvärdering kan därför inte friskriva vanliga välisolerade tak från risk för mikrobiell påväxt i skuggutsatta lägen i södra Sverige.

Läckage och byggfukt

I studien har det påträffats påväxt som orsakats av nederbörd på material under byggtiden samt inläckage på grund av otätheter under bruksskedet.
Den påväxten har generellt sett varit sparsam och begränsad.

Syllar i småhusen förefaller vara placerade förhållandevis torrt, dock finns det en stor risk att de uppfuktas under byggtiden och av vattenstänk utifrån.

Vindskydd

I tre av fyra objekt har inläckage till träregelverket i ytterväggar inträffat, trots luftspalt och vindskydd. Inläckage har påträffas vid fasaddetaljer, bland annat:

• fönster
• skarvar
• vägganslutning mot grund.

 – Det finns i dag inget verifierat vindskydd som ger ett heltäckande skydd mot inträngande vatten i yttervägg, säger Lars Olsson.

Många av de inträffade inläckagen är kopplade till nederbörd och en vindriktning vinkelrätt mot fasaden.

Rekommendationer

Baserat på slutsatserna av studien ges följande rekommendationer i rapporten:

• använd utvändig isolering som är mögelresistent och ångöppen på träregelstommen – rekommenderas särskilt i södra Sverige
• använd vindskydd med verifierade lösningar för skarvar, anslutningar och genomföringar som förhindrar att vatten tränger in till väggstommen
• använd virke med medelfuktkvot på 16 procent eller lägre
• använd väderskydd under montage
• säkerställ att materialet inte blir utsatt för vatten, nederbörd och smuts under produktionsskedet
• skapa en nivåskillnad på 1-2 centimeter mellan betongplatta och väggar, exempelvis med höghållfast isolering.

I de fall traditionella tak riskerar att få liten eller ingen solbestrålning, uppvärmning eller bli kraftigt ventilerade bör förbättrade lösningar väljas.

Fuktberäkningar bör alltid göras och utvärderas med MRD-modellen. Vissa byggnadsdelar bör särskilt beaktas och följas upp med mätningar, som:

• slagregnsutsatta väggar
• väggar åt norr
• tak med rejäl lutning åt norr
• skuggutsatta konstruktioner.