Trygghetskamerans dag anordnades för tredje gången i Stockholm och samlade två hundra deltagare. Arrangörer var organisationen Säkerhet för Näringsliv och Samhälle, SNOS, samt facktidningen SecurityUser.
Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, talade på morgonen om vad den nya kameralagen har inneburit för handelssektorn. Den nya kameraövervakningslagen, SFS 2013:460, trädde i kraft i juli 2013. Per Geijer berättade att resultatet av den nya lagen, tvärt emot vad man kanske kunde tro, inte har inneburit att fler kameror satts upp.
– Men det tolkar jag som att det är många olagliga kameror som funnits där ute i butikerna, som nu har blivit lagliga.
Ett problem inom branschen, menade han, är för de som inte har råd att hänga med i den tekniska utvecklingen, som för mindre affärer och företag. De har fått det sämre när beviskraven ökar för att det till exempel ska bli en fällande dom vid en stöld.
– Kraven höjs hela tiden i takt med att tekniken utvecklas. Kameror är en del av det ekonomiska skyddet och skapar trygghet för personalen.
Säkerhetsexpert Dick Malmlund presenterade under dagen en färsk Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av SNOS. Den visade att 41 procent av de tillfrågade känner sig tryggare på offentliga platser där det finns säkerhetskameror. Hela 92 procent, något fler kvinnor än män, ställer sig positiva till kamerabevakning på offentliga platser.
– Den nya kameralagen har ett stort problem, nämligen verkligheten. Den värnar alldeles för mycket om det juridiska men inte om verkligheten, menade Dick Malmlund.
Dick Malmlund kritiserade Datainspektionen för att sätta käppar i hjulet genom att ständigt överklaga beslut om att sätta upp fler kameror, för att på så sätt begränsa möjligheten att använda kameror. Diskussionen bör i stället handla om hur vi hanterar det inspelade materialet, inte om kamerorna i sig, ansåg han.
Datainspektionen fick ta emot hård kritik även från flera andra av de inbjudna talarna. Leif Svensson, säkerhetschef på Jernhusen, gick hårdast ut och frågade retoriskt: vems integritet är viktigast att värna om: brottslingens eller brottsoffrets.
– Jag anser att det måste vara brottsoffret, men den synen tycks inte Datainspektionen dela.
Som några i pausen påpekade, hade det varit på sin plats om Datainspektionen hade varit inbjuden som talare under dagen. Nu satt i stället av en slump en representant från Datainspektionen, juristen Niclas Hjertonsson, i publiken. Han fick försvara och förklara hur Datainspektionen arbetar med övervakningen av den nya kameralagen.
– Först är det viktigt att säga att vårt arbete går ut på att väga den enskildes rätt att inte bli filmad mot sin vilja på allmän plats. Men det är också viktigt att alla oklarheter som finns i lagen måste prövas av en domstol. Vi överklagar för att vi vill ha tydliga regler för vad som gäller, förklarade Niclas Hjertonsson.
En som arbetat framgångsrikt med att minska oron i ett stökigt bostadsområde med hjälp av övervakningskameror är Elisabeth Sandberg-Selindh, distriktschef vid Göteborgs stads bostadsaktiebolag. Hon berättade under Trygghetskamerans dag om hur de efter ett antal anlagda bränder i ett av Biskopsgårdens bostadsområden i Göteborg, lyckats få ner brottsligheten till nära noll efter att femton övervakningskameror satts upp.
– Innan kamerorna väl började användas genomförde vi ett jättestort trygghetsarbete i området. Att vi involverade de boende tror jag spelade stor roll för att resultatet blev så bra, sa Elisabeth Sandberg-Selindh.
