En stiftelse hade fått bygglov för att bygga elevlägenheter. Stiftelsen hade blivit informerad om att:
Byggarbetet påbörjades den 3 juli 2012 men ett skriftligt startbesked lämnades inte till byggherren förrän den 14 augusti.
Då byggnadsarbetena hade påbörjats utan erhållet startbesked beslutade nämnden om en byggsanktionsavgift på 44 000 kronor. Enligt paragraf 54 i plan- och bygglagens kapitel 11 ska en byggsanktionsavgift inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.
Stiftelsen överklagade beslutet om sanktionsavgift och åberopade att man:
Länsstyrelsen ansåg att rättelse inte hade skett men Mark- och miljödomstolen, MMD, bedömde att rättelse kan ske på andra sätt än endast genom rivning. I detta fall ansåg MMD att detta hade skett genom att sökanden uppvisat bevis om byggfelsförsäkring och fått startbesked.
Ärendet gick vidare till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, som i sin dom konstaterade att byggnaden inte återställts och att rättelse därför inte ha skett. Av domslutet framgår att rättelse för att ha byggt utan startbesked innebär återställande genom rivning eller annat återställande av de åtgärder som omfattas av startbeskedet. Att i efterhand ha uppfyllt vad som krävts för att få startbesked, och även meddelats startbesked, betyder inte att rättelse vidtagits. Den av nämnden beslutade sanktionsavgiften fastställdes därför i MÖDs dom i mål P 7235-13.
Byggherren hade dessutom i målet hävdat att han hade fått muntligt startbesked. Samtliga instanser, länsstyrelsen, MMD och MÖD bedömde att ett muntligt startbesked inte uppfyller PBLs krav och därmed inte får någon betydelse i ett bygglovsärende. För att ett startbesked ska vara giltigt ska det alltså vara skriftligt.
