I flera år har diskussioner om en ny F-gasförordning pågått och nu är man nästan framme. Parterna har kommit fram till en kompromisslösning som både innebär hårdare och lättare krav mot tidigare förslag. De står fast vid att köldmedier med hög GWP-faktor ska fasas ut.
– Det gör att det kommer att bli en omsvängning från syntetiska köldmedier med höga GWP till naturliga köldmedier som till exempel koldioxid, ammoniak, kolväten och propan, menar Per Jonasson, vd på Kyl & Värmepumpföretagen.
Redan idag finns en tydlig trend att man går mot naturliga köldmedier. Det är till exempel allt vanligare att koldioxid används som köldmedium i livsmedelsbutiker.
En omställning till andra köldmedier är inte helt enkel, menar Per Jonasson.
– Det går att konvertera och byta köldmedier i en befintlig installation, men det finns vissa risker med det. Om man har en olja som inte passar ihop med det nya köldmediet kan det till exempel leda till problem som läckande packningar och o-ringar eller dålig smörjning med förhöjt slitage som följd.
En nackdel med de naturliga köldmedierna är att de ofta är brännbara eller giftiga vilket kräver en särskild hantering med mer utbildning och kontroll än vad de syntetiska köldmedierna kräver.
Den nya F-gasförordningen innebär förbud mot olika F-gaser med höga GWP. Det innebär till exempel att kyl- och fryslager eller isbanor inte får installera köldmedier med ett GWP högre än 2 500 från år 2022. Ett annat exempel är luft-luftvärmepumpar som har en fyllnadsmängd under tre kilo och ett köldmedium med GWP högre än 750, de förbjuds från år 2025.
– Luft-luftvärmepumparna måste ställas om, för de flesta använder idag köldmedium som har GWP runt 2000, berättar Per Jonasson.
Det omdiskuterade förslaget om förbud mot förfyllda luft-luftvärmepumpar har tagits bort i det nya förslaget. Istället ställs nu krav på att installatören ska vara certifierad.
Även reglerna för läcksökning har förändrats. Kraven baseras som tidigare på hur mycket köldmedier man har i systemet, men det räknas nu i ton koldioxidekvivalenter, som är ett mått på utsläpp av växthusgaser.
– Det nya systemet med koldioxidekvivalenter gör att fler system kommer att omfattas av kraven på läcksökning, nu även mindre luftkonditioneringsanläggningar, säger Per Jonasson.
Förordningen ställer även krav när det gäller service och underhåll. Efter 2020 får system som har köldmedier med högre GWP än 2500 och en fyllnadsmängd på mer än 10 kilo, inte fyllas på med nytt köldmedium men man får använda gammalt köldmedium.
– Många butiksanläggningar kommer att få problem med detta eftersom producenterna av köldmedium nu kommer att ställa om sin produktion, vilket kommer att leda till brist på dessa köldmedier.
Det är tydligt att kyl- och värmepumpbranschen kommer att påverkas av den nya F-gasförordningen som föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Förslaget som nu har presenterats kan dock fortfarande förändras då parlamentets avgörande beslut saknas, men detta väntas ske i mitten av mars.
– Jag har svårt att se att man inte röstar igenom förslaget, jag skulle bli mycket förvånad om de inte gjorde det, avslutar Per Jonasson.
I november år 2012 presenterade EU-kommissionen det första förslaget till en ny förordning om fluorerade växthusgaser, F-gaser. Bakgrunden var att produktion och användning av f-gaser har ökat kraftigt sedan 1990 och att något måste göras för att förhindra de stora utsläpp som det kan leda till.
F-gaser har en stor potential att värma upp atmosfären. Den globala uppvärmningsfaktorn, GWP-faktorn, är ofta hög.
I november år 2012 presenterade EU-kommissionen det första förslaget till en ny förordning om fluorerade växthusgaser, F-gaser. Bakgrunden var att produktion och användning av f-gaser har ökat kraftigt sedan 1990 och att något måste göras för att förhindra de stora utsläpp som det kan leda till.
F-gaser har en stor potential att värma upp atmosfären. Den globala uppvärmningsfaktorn, GWP-faktorn, är ofta hög.
