Det anläggs över 10 000 bränder i Sverige varje år. Skolbränder är en av de vanligaste. De anlagda skolbränderna kostar samhället mycket i form av byggnader, läromedel och skoltid. Av Rapporten "Anlagd brand – ett samhällsproblem" framgår att det finns två metoder som fungerar när man vill förebygga anlagda bränder i skolor.
MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, statistik visar att anlagda bränder i skolor samt förskolor är den näst mest vanliga kategorin av anlagd brand i byggnader. Antalet bränder i förskolor är lågt jämfört med antalet bränder i skolor.
Anlagd brand i skolor sker oftast vid två tidpunkter. Under dagen då barn finns i skolan, det är då små bränder som kan tas om hand av personal på plats. Den andra tidpunkten är på kvällen och det är då oftast stora bränder.
Det förebyggande arbetet handlar om att minska lockelsen och antalet tillfällen att anlägga skolbränder genom att göra det svårare, mer riskfyllt och mindre lönsamt.
I rapporten framgår att forskningsprogrammet lett till rekommendationer både angående förebyggande av icke önskvärt beteende som leder till anlagd brand och olika tekniska åtgärder för att förebygga eller förbättra situationen.
En utvärdering av 20 utvalda kommuners arbete mot anlagda skolbränder,
visar att det är två meningsfulla kombinationer av insatser som leder till att anlagda skolbränder minskar i större kommuner:
Tvärsektoriell specifik samverkan betyder att flera aktörer som skola, socialtjänst, räddningstjänst och polis koordinerar sina arbetsinsatser och resurser och att samordningen inriktas specifikt mot anlagda skolbränder.
Utökad sekundärprevention innebär att insatserna är återkommande och intensiva till sin karaktär.
Det är dessa kombinationer som framstår som verkningsfulla. Det räcker inte med exempelvis enbart kameraövervakning, eller enbart tvärsektoriell samverkan, alternativt sådan samverkan i kombination med någon annan tänkbar åtgärd.
När man tittar på spridningssätt är en viktig slutsats att byggreglerna inte är utformade för att skydda mot spridning från en brand utomhus utan för att begränsa spridningen av en brand inomhus. De viktigaste slutsatserna från projektet visade att det finns ett antal återkommande tekniska brister i skolor som påverkar risken för anlagd brand och utvecklingen av densamma, det vill säga avsaknad av detektionssystem och automatlarm, dålig konstruktion av takfötter och vindar samt undermålig brandcellsindelning.
Tekniska åtgärder som rekommenderas är:
I rapporten poängterar man att det är viktigt att genomföra en kostnads-nyttoanalys av olika system för att dimensionera valt system efter behov.
Vidare visade studien att det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) inte fungerar tillförlitligt och att yttermiljön runt skolorna inte på ett tillräckligt bra sätt förebygger anlagda bränder. De förebyggande åtgärderna på den fysiska miljön behöver utökas för att minska lockelsen och antal tillfällen samt göra det svårare, mer riskfyllt och mindre lönsamt att anlägga en brand. Diskussioner med räddningstjänsten visar även på betydelsen av skolpersonalens medverkan i det förebyggande arbetet.
En anlagd brand är en brand som antänds med uppsåt att förstöra. Anlagd brand är ett brott som kan åtalas men i många fall saknas identifierad gärningsman.
Följande vanligt förekommande tändkällor identifierades vid fallstudier:
Vanliga startutrymmen var:
Vanliga spridningssätt var:
Rapporten, Anlagd brand - ett samhällsproblem, är en sammanfattning av 16 delprojekt i ett forskningsprogram kring anlagd brand.
Den är sammanställd av Margaret Simonson McNamee på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.
En anlagd brand är en brand som antänds med uppsåt att förstöra. Anlagd brand är ett brott som kan åtalas men i många fall saknas identifierad gärningsman.
Följande vanligt förekommande tändkällor identifierades vid fallstudier:
Vanliga startutrymmen var:
Vanliga spridningssätt var:
Rapporten, Anlagd brand - ett samhällsproblem, är en sammanfattning av 16 delprojekt i ett forskningsprogram kring anlagd brand.
Den är sammanställd av Margaret Simonson McNamee på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.
