I stället för att, som i många utredningar, undersöka varför något blivit fel har Marie Hult, miljöexpert vid White arkitekter, tittat på vilka lärdomar vi kan dra av det som blivit bra. Hon har studerat sju hus där de boende vid en tidigare undersökning, 3H, inte hade några byggrelaterade hälsoproblem. Syftet med studien har varit att ge fastighetsägare och byggföretag kunskap för att bygga hus som inte påverkar de boendes hälsa negativt.
Samtliga hus som ingår i Marie Hults studie finns i Stockholm. Den analys som hon har gjort visar att de sju friska husen har fem gemensamma nämnare. De är:
Fuktsäkra fasader
De friska husen har fasadmaterial som tål fukt och förhindrar mögel. Bra material är leca, tegel och betong. Även träfasader med luftspalt fungerar bra.
Giftfria ytskikt
Samtliga hus har bra ytskiktsmaterial i golv och väggar som inte dammar eller släpper ifrån sig gifter i inomhusluften.
Planering underlättar städning
En förutsättning för god innemiljö är att husen är lättstädade. Exempel på bra planering som underlättar städning är vägghängda WC-stolar och överskåp som går ända upp till taket.
Möjlighet till solavskärmning
I moderna hus som är välisolerade och har stora fönster är det viktigt med möjlighet att installera markiser eller persienner för att det inte ska bli för varmt på sommaren.
Kunniga och ansvariga projektörer
En viktig förutsättning för att få att hälsomässigt hållbart hus är att ställa höga krav tidigt i processen på innemiljön, det vill säga luftkvalitet, värmekomfort, ljud- och ljusförhållanden.
I rapporten har den då aktuella versionen av certifieringssystemet Miljöbyggnad använts för översiktlig bedömning av byggnadernas miljöegenskaper. De flesta husen fick övervägande guld och silver för innemiljöfaktorerna och för helheten blev det silver för alla hus utom ett, som fick brons. Bronset berodde på mindre bra isolering av klimatskärmen i kombination med avsaknaden av värmeåtervinning på ventilationen. Inget av husen är dock certifierade.
De hus som ingått i studien är byggda under åren 1998–2003. Vid urvalet var tre hyresrätter och fyra bostadsrätter, i dag är samtliga bostadsrätter. Husen ingår i det så kallade 3H-projektet, Hälsomässigt hållbara hus, som genomfördes år 2005. I 3H-projektet fick 7 640 boende i 481 flerbostadshus svara på en enkät om inomhusmiljön. Av 481 hus var det endast i ett 20-tal som de boende inte hade några byggrelaterade hälsoproblem, så kallade sjuka-hus-symptom (SBS). Av de 20-talet hus valdes på grund av olika kriterier sju hus ut för den nu presenterade studien.
Fyra av de undersökta husen ligger i Stockholms förorter och tre i Hammarby Sjöstad som räknas till Stockholms Innerstad.
De hus som ingått i studien är byggda under åren 1998–2003. Vid urvalet var tre hyresrätter och fyra bostadsrätter, i dag är samtliga bostadsrätter. Husen ingår i det så kallade 3H-projektet, Hälsomässigt hållbara hus, som genomfördes år 2005. I 3H-projektet fick 7 640 boende i 481 flerbostadshus svara på en enkät om inomhusmiljön. Av 481 hus var det endast i ett 20-tal som de boende inte hade några byggrelaterade hälsoproblem, så kallade sjuka-hus-symptom (SBS). Av de 20-talet hus valdes på grund av olika kriterier sju hus ut för den nu presenterade studien.
Fyra av de undersökta husen ligger i Stockholms förorter och tre i Hammarby Sjöstad som räknas till Stockholms Innerstad.
