De två projekten som fått bidrag av MSB är "Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden" och "Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder".

Forskningsprojekt 1

I det första projektet, Bostadsbränder i storstadsområden – rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden", ligger fokus på att analysera varför det förekommer skillnad i antal bränder i de tre största städerna i Sverige. Vilka faktorer är det som kan förklara att det är mest vanligt med bostadsbränder i Malmö? Varför är det inte lika vanligt i Stockholm som "bara" kommer på tredje plats efter Göteborg? Arbetet är en samverkan med räddningstjänsten, kommuner och andra berörda aktörer i storstadsområden för att försöka analysera bakomliggande faktorer till rumsliga, bebyggelse- och befolkningsmässiga skillnader i förekomsten av bostadsbränder och brandförlopp.

Syftet med forskningen

Syftet på kort sikt är att är att se hur man kan förbättra brandsäkerhetsarbetet. På lång sikt är målet att utveckla kompetens för att tidigt kunna upptäcka trendbrott, förbättra kunskapen kring bostadsbränder och att utvärdera individ- och områdesanpassat brandsäkerhetsarbete.

Projektet kommer att bedrivas vid Malmö högskola och Lunds universitet. Projektledare är Per Olof Hallin, professor i kulturgeografi vid Malmö högskola. Forskningsprojektet har fått sex miljoner kronor i bidrag och kommer att pågå från 1 januari 2014 till 31 januari 2016.

Forskningsprojekt 2

Det andra projektet, "Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder", har ett särskilt fokus på brandsäkerhet och olika förebyggande åtgärder för att minska antalet omkomna i bostadsbränder, speciellt vad det gäller riskgrupper.

– Utgångspunkten i projektet är MSB:s dödsbrandbas. Det första vi kommer att titta på är hur skadebilden ser ut idag vid bostadsbränder. Vilka är det som drabbas och vad kan man göra åt det? De åtgärder som hittills vidtagits har inte minskat antalet dödsoffer vid bostadsbränder. Antalet har varit tämligen konstant de senaste åren, säger Johanna Gustavsson vid Centrum för personsäkerhet vid Karlstads universitet.

Internationell forskning i ämnet

I tidigare internationellt gjord forskning har man identifierat preventionsstrategier riktade till sårbara grupper. Där tittade man på social miljö, socioekonomisk position, individkarakteristiska och livsstilsfaktorer. Forskningen hade inriktning mot brandtekniska frågor men inte så mycket om offren och deras sårbarhet, vilket kanske är en viktig kunskap för att komma vidare i brandsäkerhetsarbetet.

– Projektet kommer att inrikta sig på sårbara grupper och vad man kan göra för att förbättra överlevnadschanserna för dem om de är inblandade i en bostadsbrand. Åtgärderna måste anpassas efter de olika gruppernas individuella behov, fortsätter Johanna Gustavsson.

Åtgärder som kan förhindra brand

Den internationella forskningen har kommit fram till att åtgärder som brandvarnare, sprinklers, självsläckande cigaretter, brandsäkra tändare, elfelsbrytare och timers kan hjälpa och förhindra bostadsbränder med dödsoffer. Förbättrade metoder för att bedöma effektiviteten av förebyggande program är också en viktig aspekt.
I riskgruppen ingår äldre med normal åldersrelaterad problematik samt medelålders vuxna med uttalade rök- och alkoholvanor och/eller medicinsk, intellektuell eller fysisk funktionell nedsatthet. I bakgrunden finns en social påverkan som innebär att personer med social utsatthet är överrepresenterade bland brandoffer. Män dominerar genomgående.

Samhället vinner ofta mer på små förändringar hos många än stora förändringar hos få, även när dessa tillhör så kallade riskgrupper.

Detta projekt kommer att bedrivas vid det nyinrättade forskningscentret "Centrum för personsäkerhet", CPS, vid Karlstads universitet under ledning av Ragnar Andersson som är professor i riskhantering.
Projektet som fått drygt sju miljoner kronor i bidrag kommer att pågå under en fyraårsperiod.