– Många fokuserar på klimatskalet då en byggnad ska energieffektiviseras men det finns otroligt mycket att spara i det dolda. Inget vet, till exempel, hur mycket energi det går åt för varmvattencirkulationen, säger Roland Jonsson, energichef på HSB Riksförbund.
Han har därför tillsammans med Bengt Bergkvist, Energianalys AB och BeBo, Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, genomfört två studier med fokus på VVC-förluster. Det ena är en förstudie om värmeförluster som precis har slutrapporterats och det andra är en kartläggning av VVC-förluster som pågår till maj nästa år.
I förstudien har man analyserat statistik över värmeanvändningen i ett stort antal fastigheter under tre varma sommarnätter. Siffrorna antas representera värmeförluster eftersom det då varken borde finnas något värme- eller tappvarmvattenbehov.
– Vi kom fram till att värmeförlusten var i snitt 17,4 kilowattimmar per kvadratmeter och år, kWh/m2 år, sa Ebba Lindencrona från Aktea, som genomfört analysen, på ett frukostmöte nyligen.
De drar slutsatsen att den större delen av förlusten borde vara från VVC-systemet, men det kan även orsakas av:
I förstudien har man även kopplat ihop statistiken med uppgifter från Boverkets energideklarationsregister Gripen för att se om det finns något samband mellan VVC-förluster och olika typer av flerfamiljshus. De fann ett antal samband.
– På 70- och 90-talet kan vi till exempel se att VVC-förlusterna ökade. Förklaringen kan bero på att det byggdes många fastigheter på 70-talet vilket gav en försämrad kvalitet och att man kopplade VVC-ledningarna till handukstorkarna på 90-talet, säger Ebba Lindencrona.
För att få veta mer exakt vad förlusterna beror på måste en djupare analys genomföras. Bengt Bergkvist genomför därför en långtidsmätning av 12 flerfamiljshus som ska vara färdig våren 2015. Resultatet visar hittills på stora variationer.
– De lägsta förlusterna ligger på 2,3 och de högsta på 23 kWh/m2 och år, berättar Bengt Bergkvist.
För att minimera förlusterna vid nyproduktion rekommenderar Bengt Bergkvist att man förlägger schakten så nära bad, dusch och kök som möjligt, undviker långa horisontella rördragningar samt möjliggör uppföljning av värmeanvändning. För både nya och befintliga byggnader är det viktigt att man:
Varmvattencirkulation förkortas VVC och används i en byggnad för att minska väntetiden på varmvatten. Genom att låta tappvattnet cirkulera i husets ledningar får även de som bor långt bort från varmvattenberedaren varmt vatten i kranen utan att behöva vänta så länge.
Varmvattencirkulation förkortas VVC och används i en byggnad för att minska väntetiden på varmvatten. Genom att låta tappvattnet cirkulera i husets ledningar får även de som bor långt bort från varmvattenberedaren varmt vatten i kranen utan att behöva vänta så länge.
