En fastighetsägare måste ha tillstånd av berörd hyresgäst för att genomföra förbättringsåtgärder. Om han inte får det kan fastighetsägaren efter 60 dagar vända sig till hyresnämnden. Där får de ofta ja till åtgärderna. Det var endast cirka fyra procent av fallen som fick avslag för ombyggnadsplanerna när de togs upp i hyresnämnden i Stockholm 2010. Beslutet kan överklagas till hovrätten. När ombyggnaden är klar förhandlas hyran. Kommer man inte överens avgör hyresnämnd och hovrätt.
Människor som skulle ha bott kvar flyttar eftersom de inte har råd med de höjda hyrorna. Det är den slutsats som Boverket kommer fram till i sin rapport 2014:34, "Flyttmönster till följd av omfattande renoveringar". Rapporten visar att 25 procent av de ursprungliga hyresgästerna flyttar under processen planering - ombyggnad - återflytt.
Det är främst människor med låg inkomst som flyttar. Detta bidrar till segregering eftersom de tenderar att flytta till områden med lägre genomsnittliga inkomster och sämre skolresultat. Höjda bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd är också ett resultat av omfattande renoveringar.
Boverket påpekar också att hyreshöjningens storlek står i paritet med hur många som flyttar. En hyreshöjning om 500 kronor gör att mindre än en procent flyttar medan nästan tjugo procent flyttar om ökningen är 1 000 kronor eller mer. För att råda bot på problemet föreslår Boverket att informationen från hyresvärdarna måste bli bättre och att de hyr in en ombyggnadssamordnare. Bostadsbidragen måste också ses över för att hindra ekonomiskt utsatta grupper att hamna i en destruktiv flyttkarusell.
– Boverkets rapport visar nu tydligt behovet av en justerad lagstiftning. Det behövs en översyn för att säkerställa hyresgästens inflytande och trygghet vid ombyggnad, säger Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen i en kommentar.
I miljonprogrammet handlar det om ungefär 300 000 lägenheter som behöver renoveras. Till detta projekt kommer inte staten att bidra med pengar, det klargjorde Alliansregeringen. En stor del av kostnaden kommer istället att finansieras genom hyreshöjningar, det vill säga betalas av hyresgästerna.
Men är bostaden vilken vara som helst? Eller bör den betraktas som en rättighet? Det senare var utgångspunkten för den svenska bostadspolitiken och den bostadssaneringslag som infördes år 1973. Lagen garanterade hyresgästerna ett inflytande över ombyggnader men avskaffades på 1990-talet.
Det har bland annat inneburit att allmännyttan i dag enligt lag inte längre får sätta taket för hyrorna och måste drivas "enligt affärsmässiga principer".
Allmännyttan har också genomfört stora utförsäljningar. Det är dessa förändringar som öppnat för kraftigt höjda hyresnivåer. I samband med de stambyten (vilka ingår i hyran) som nu måste göras i 1960-talshus väljer även allmännyttiga bolag att samtidigt genomföra standardhöjande renoveringar med hyreshöjningar på upp till 50-60 procent till följd. Det gör att många inte har råd att flytta tillbaka till "sin" lägenhet.
– Ju längre bort från Stockholm man kommer desto skickligare är värdarna på att göra renoveringar utan större ingrepp som höjer hyran säger Susanne Skogsberg, förbundsjurist på Hyresgästföreningen, i ett uttalande.
Det var en aktivist i Vancouver, Heather Pawsey, som myntade uttrycket ”renoviction”. Sara Westin som är forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala universitet översatte det sedan till svenska - "renovräkning".
Det nya ordet "renovräkning" innebär att hyresvärdar renoverar och höjer hyran så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Man kan se det som en form av indirekt vräkning. En effekt av att allmännyttiga bostadsföretag – enligt en lag ska drivas med "affärsmässiga principer".
Det var en aktivist i Vancouver, Heather Pawsey, som myntade uttrycket ”renoviction”. Sara Westin som är forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala universitet översatte det sedan till svenska - "renovräkning".
Det nya ordet "renovräkning" innebär att hyresvärdar renoverar och höjer hyran så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt. Man kan se det som en form av indirekt vräkning. En effekt av att allmännyttiga bostadsföretag – enligt en lag ska drivas med "affärsmässiga principer".
