Analysverktyget SAMLA – för fysisk planering, tidigare kallat MDST, är ett beslutsstödsverktyg som ska stötta stadsplanerare och andra som arbetar med samhällsplanering på kommunal nivå. Verktyget förenklar och förtydligar framtagande av strategier för en långsiktigt hållbar markanvändning.
– Målet med verktyget är att underlätta en bättre samhällsplanering som också tar hänsyn till miljö och klimatförändringar, säger Helena Helgesson, miljögeotekniker på Statens geotekniska institut, SGI.
Tanken med verktyget, som också gör det unikt, är att såväl experter som beslutsfattare gör arbetet tillsammans. Det gemensamma arbetet lyfter tydligare fram alla typer av behov, konsekvenser och möjliga åtgärdsförslag. Slutligen gör man gemensamt jämförelser av måluppfyllelse, risker och konsekvenser av åtgärder.
– Det gör att det är enkelt att "backa" och göra en ny bedömning innan man tagit det faktiska beslutet om åtgärder, menar Helena Helgesson.
Konsekvenserna i verktyget är uppdelade på följande tre huvudkategorier:
Huvudgrupperna är i sin tur indelade i underkategorier. Till exempel består kategorin Hälsa och ekologi av de fem underkategorierna; Global uppvärmning, Storskalig luftkvalitet, Lokal luftkvalitet, Vattenkvalitet och Markkvalitet. På motsvarande sätt är kategorin Sociala och ekonomiska aspekter uppdelat på bland annat Välbefinnande/upplevd välfärd och Direkta kostnader av åtgärd/konsekvens.
Med verktygets hjälp får man en överblick av dels varje kategori för sig och dels den sammantagna påverkan för alla kategorier.
– På så sätt blir det tydligare vilka alternativ som gynnar, respektive missgynnar någon/några kategorier. Om man till exempel i kommunen beslutat att sätta ekologi eller kommuninnevånarnas välbefinnande högst, men prioriterar kategorin "Direkta kostnader av åtgärd/konsekvens", så får man signaler på att just detta beslut inte leder mot uppsatt mål.
Dokumentationen av processen gör också att även de som inte själva deltagit, till exempel kommuninnevånare, kan följa hur man tänkt.
– Det blir då tydligt hur beslutsfattarna tar hänsyn till bland annat kommande klimatförändringar och åtgärder mot till exempel översvämningar. Medborgarna i en kommun kan då titta på klimatmodellerna och se hur stor risk det är för översvämning i ett visst område. Något som är bra att veta om man planerar att flytta till ett nytt område eller kanske planerar att bygga ett hus, säger Helena Helgesson.
Verktyget har även utvecklats för val av åtgärd vid efterbehandling av förorenade områden och har fått namnet SAMLA – för förorenade områden. Målgrupp är de som arbetar med efterbehandling av förorenade områden.
– I SAMLA – för förorenade områden tas stor hänsyn till hållbarhetsperspektivet, det vill säga att åtgärder ska vara hållbara ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Många aspekter värderas och metoden är enkel. Tanken är att de olika aktörerna i projektet ska involveras; problemägare, tillsynsmyndigheter, konsulter, entreprenörer och andra som berörs av åtgärden.
Finns det tankar på att utveckla ytterligare verktyg?
– SGI:s avsikt är att även vidareutveckla det nu aktuella analysverktyget till en SAMLA – för geotekniska förstärkningsåtgärder. Vi tror att även SAMLA – för fysisk planering och SAMLA – för förorenade områden kommer att behöva uppdateras efterhand som vi får erfarenheter av användningen.
