Statsrådsberedningen publicerar en sammanställning över de viktigaste lagar och förordningar som träder i kraft varje årsskifte respektive halvårsskifte. Av sammanställningen över de viktigaste lagar och förordningar som huvudsakligen har trätt ikraft under första halvåret 2014 finner man en hel del som är intressanta för samhällsbyggnadssektorn.
Sanktionssystemet för arbetsmiljöreglerna och vissa arbetstidsregler har ändrats så att sanktionsavgifter ersätter straffsanktioner i stor utsträckning. Det införs genom ändringar i:
Jordabalken och bostadsrättslagen har ändrat så att det blivit enklare att hyra ut bostadsrätt. Det krävs inte längre lika starka skäl från bostadsrättshavaren samtidigt som föreningen får rätt att ta ut en avgift av den medlem som vill hyra ut.
Besittningsskyddet för utsatta hyresgäster och bostadsrättshavare stärks. Dels när det handlar om störningar beroende på närstående dels vid misskötsamhet, då hyresvärden måste ha varnat hyresgästen innan uppsägning. Även dessa ändringar regleras i jordabalken och bostadsrättslagen.
Handläggning vid lantmäteriförrättningar ska bli effektivare genom att lantmäterimyndigheten får en möjlighet att förelägga en sakägare att ansöka om de tillstånd som är nödvändiga för att genomföra lantmäteriförrättningen. Det regleras genom ändringar i:
Konsumentkreditlagen har ändrat så att regler vid förtidsbetalning av bostadslån ska vara rättvisare. Den så kallade ränteskillnadsersättningen vid bostadslån blir mer rimlig och svarar bättre mot kreditgivarens förlust.
Energieffektiviseringsdirektivet genomförs i svensk rätt genom ett antal lagändringar och genom nya lagar om:
Kravet på obligatorisk byggfelsförsäkring vid bostadsbyggande har tagits bort. Bestämmelser om färdigställandeskydd som fanns i lagen om byggfelsförsäkring har överförts, i huvudsak oförändrade, till en ny lag om färdigställandeskydd.
Plan- och bygglagen har ändrats så att det alltid ska få göras avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet vid inredning av bostäder på högst 35 kvadratmeter på en vind. Det ska framför allt göra det gynnsammare att bygga bostäder avsedda för ungdomar och studenter. Andra ändringar som gjorts i samma syfte är:
Den kanske mest omtalade förändringen i bygglagstiftningen detta halvårsskifte är nog beslutet om nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, bland annat de så kallade Attefallhusen. Förutom möjligheten att bygga komplementbostadshus blir det också tillåtet att utan bygglov:
