Skyddet av dricksvattnet måste bli säkrare och finnas högst uppe på den politiska dagordningen, skriver Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i deras nya skrift "Skydda Vattnet". En skrift där SKL identifierar centrala frågor i kommunledningens ansvar för att ge medborgarna säkert dricksvatten, på kort och på lång sikt.
- Skriften är en del i satsningen om klimatsmart planering som vi arbetade med under 2013. Vi kände att en skrift om strategisk planering av dricksvatten vore ett bra medel för att öka erfarenhetsutbytet mellan kommuner, berättar Tove Göthner, handläggare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.
I skriften har SKL identifierat sex punkter som är centrala i kommunledningens politiska arbete för ett säkrare dricksvatten;
- Punkterna kan ses som ett sexpunktsprogram med konkreta arbetsområden, som kommunledningen kan utgå från, i sitt strategiska arbete. De kan välja de punkter som är aktuella för dem, säger Tove Göthner.
I skriften beskrivs fyra kommuners erfarenheter av strategiskt vattenskyddsarbete - Habo, Östersund, Norrköping och Växjö. Alla har mött olika svårigheter och kriser men har funnit sin väg för att övervinna dem.
Norrköping anser att följande framgångsfaktorer är viktiga för att skydda dricksvattnet; en levande dialog med berörda, vattenmedveten allmänhet, sektorsövergripande ledningsgrupp och insikten att konflikter måste upp på bordet.
Östersund lärde sig av sin vattenkris och har idag en vattenberedning där alla partier samverkar och en vässad kris- och informationsberedskap.
Växjö har sedan början av 1990-talet varit politiskt överens om att bli Sveriges bästa miljökommun. En målsättning som gett staden flera utmärkelser och internationella miljöpriser.
Habo tog ut låga VA-avgifter för att inte tappa sin dragningskraft på nya invånare. Taxan höjdes för att skydda dricksvattnet och ingen dipp syns i inflyttningskurvan.
SKL hoppas att skriften ska bidra till att samarbetet mellan kommuner, länsstyrelser och andra statliga myndigheter ska bli bättre när det gäller dricksvattenfrågor. Staten har en stor del i detta, menar SKL eftersom staten ställer många krav genom lagstiftning. Därför är det också viktigt att staten ger vägledning för hur kommunerna ska leva upp till kraven.
I skriften tar SKL därför upp fem områden som man vill att staten förbättrar. Bland annat anser man att länsstyrelserna måste prioritera sin egen handläggning vid revidering och prövning av vattenskyddsområden.
På frågan om hur man som kommun kan bidra till ökat samarbete svarar Tove Göthner att politiken har en viktig roll att fylla.
- Politiken tar strategiska beslut och ger förutsättningar för vattenskyddsarbetet i kommunerna. Man kan också öka samarbetet genom att hitta former för samverkan i gemensamma frågor med andra kommuner i ett avrinningsområde.
Länsstyrelserna har också ett stort ansvar, menar Tove Göthner.
- Länsstyrelserna har ett ansvar och skyldighet att ge stöd och vägledning till kommunerna och ska bland annat ha det regionala perspektivet, avslutar hon.
