- Det här projektet har potential att bidra till energieffektivisering och att kunna ta tillvara sådan värme som annars bara kyls bort, säger Boris Gyllhamn, affärsutvecklare på Energimyndigheten.
Det är företaget Climeon som har utvecklat en nydanande metod för utvinning av elenergi från restvärme. Tekniken bygger på en ny typ av ”kemisk motor” som omvandlar varmvatten till elektricitet i en lågtrycksprocess. Metoden ska enligt företaget ha en väsentligt bättre verkningsgrad än de befintliga metoder som finns idag.
Tekniken kan producera elkraft från värme vid låga temperaturer och med små temperaturskillnader. Metoden skapar en sluten termodynamisk cykel som med hjälp av en bärarvätska frigör respektive binder koldioxid. På detta sätt skapas en gasexpansion i processen som används för att driva en turbin som alstrar elektricitet. Det är denna särskilda absorbent – alltså den kemiska sammansättningen i bärarvätskan – som är grunden för Climeons teknik. Man kan på detta sätt producera elkraft ur värme ner till 80°C.
Projektet har fått 14 miljoner kronor i villkorslån, vilket är en relativt stor summa jämförelsevis. Snittet på de projekt Energimyndigheten bidrar med är på fyra miljoner kronor. Detta är dock inte det största projekt man stöttat. Processen har utvecklats i nära samarbete med KTH, Stockholms Universitet, Chalmers Industriteknik samt Lunds Tekniska Högskola.
De nya metoden att omvandla varmvatten till elenergi kan tillämpas på en mängd olika områden. I pilotinstallationerna kommer tekniken att testas inom följande tre tillämpningsområden:
- Marin installation, startar första halvåret 2015.
- Geotermisk värme, driftstart i slutet av 2015.
- Industriell spillvärme, tekniken börjar testas under 2016.
Inom det marina ska fartygen kunna ta tillvara på den spillvärme som man får från fartygens motorer. Spillvärmen kan lagras upp och sedan användas när fartygen ligger i hamn eller för ankar. På detta sätt slipper fartygen använda sina dieselmotorer.
- Jag upplever att det finns ett stort intresse kring den här frågan inom det marina. De har höga miljökrav på sig och sedan är bränslekostnaderna höga, säger Boris Gyllhamn.
I den geotermiska elproduktionen ska man installera tekniken i redan befintliga brunnar. Dessa finns på ett stort antal platser i världen där jordskorpan är tunn, exempelvis på vulkanisk mark och där berggrunden passar. I Sverige har försök gjorts, men det har visat sig att berggrunden här inte är lämplig. Men det finns sådana platser i andra delar av Europa. Delar av energin från dessa brunnar används idag i fjärrvärmenät eller för att värma upp till exempel odlingsanläggningar i växthus.
Inom industrin kan man använda metoden för att ta till vara spillvärmen från de industriella processerna.
- Ofta kyler man bort värmen idag i stället för att dra nytta av denna energi. Men då måste det finnas en teknik som är pålitlig och har en hyfsat bra verkningsgrad.
Vad är förhoppningarna att pilotprojekten ska leda till?
- Det är att projekten ska bli så pass lyckade att företaget ska kunna växa och skapa arbetstillfällen. Men även att bidra med minskningen av användandet av fossil energi och energi generellt, säger Boris Gyllhamn.
- Bolaget bedöms kunna ta marknadsandelar inom de tre områdena, vilket skulle kunna medverka till en årlig ökning av eltillförsel med upp till 23 TWh i ett globalt perspektiv, fortsätter han.
