- Det byggs fortfarande för lite i Sverige, och det vill vi ändra på. Därför tar vi i höstens budget flera steg för en bättre och mer miljövänlig bostadsmarknad, med skärpta energikrav och gemensamma byggregler i hela landet. Det ska också straffa sig att missköta underhållet av sina fastigheter, och hyresgäster som bor i hus som inte sköts om ordentligt ska kunna få lägre hyra, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall i ett pressmeddelande.

Dagens system försvårar

Enligt Regeringen är enhetliga nationella byggnormer en viktig byggsten i regeringens arbete för att öka bostadsbyggandet. De anser att dagens system med skiftande lokala särkrav försvårar produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin och leder till högre byggkostnader vilket drabbar hyresgästerna. Regeringen anser att det är bättre med hårdare nationella krav som är gemensamma över hela riket.

Energikraven skärps

I budgetpropositionen slår regeringen därför fast att de nationella energikraven för nya hus kommer att skärpas samtidigt som kommunernas möjligheter att ställa tekniska egenskapskrav utöver Boverkets byggregler begränsas. En promemoria med förslag till gemensamma byggregler har nyligen presenteras med målet att det ska träda i kraft under 2015. Regeringen har även gett Boverket i uppdrag att inleda arbetet med att skärpa de nationella kraven för energiförbrukning.

Regeringen vill även se över hur eftersatt underhåll och låg standard tydligare ska kunna avspeglas i hyrorna. Regeringen överväger också att utveckla det så kallade systemet med presumtionshyror så att det även ska bli möjligt för hyresvärd och hyresgäst att träffa individuella avtal om hyror som får presumtionsverkan. En utveckling av presumtionssystemet berör endast nyproduktion och de som i dag bor i hyresrätt påverkas inte av en förändring.

I budgetpropositionen behandlas även den upphandlingsstödjande verksamheten. Det föreslås att upphandlingsstödet ska få ytterligare 35 miljoner kronor från och med 2015. Stödet är idag 40 miljoner kronor per år.

Ökat stöd till upphandlarna

Varje år handlar offentlig sektor varor och tjänster för mer än 600 miljarder kronor. Det finns dock ett behov av ökad kompetens och förbättrat stöd till upphandlarna. Själva lagstiftningen är i sig komplex, dessutom upphandlas allt mer varor och tjänster som tidigare bedrevs av det offentliga. Regeringen vill också att upphandlingarna ska bidra till innovationer, vilket ställer ytterligare krav på upphandlarna.

Upphandlingsområdet genomgår stora förändringar. Inom kort beslutas nya EU-direktiv och Upphandlingsutredningen lämnade i våras ett antal förslag till förbättringar av både tillämpningen och lagstiftningen som också ska tas om hand framöver. Regeringen anser därför att stödet till de upphandlande myndigheterna behöver förstärkas. Detta sker på två sätt:

- Upphandlingsstödet kommer att samlas till Konkurrensverket. Dagens upphandlingsstöd är fördelat på flera olika statliga aktörer: Kammarkollegiet, Vinnova, Konkurrensverket och AB Svenska Miljöstyrningsrådet. Konkurrensverket ansvarar i dag för tillsynen på upphandlingsområdet, har en väl fungerande verksamhet och god kompetens om upphandlingsregelverket och anses därför väl lämpade för uppdraget.