Mätningarna som utförs med helikopter, utförs av SGU i samverkan med Region Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län, Vattenmyndigheten Södra Östersjön och Havs- och vattenmyndigheten.
Syftet med mätningarna, som inleds i slutet av oktober, är att ge ökad kunskap om grundvattenförhållanden.
- Vi hoppas att mätningarna ska hjälpa oss att lokalisera områden som är kan vara lämpliga ur ett dricksvattenperspektiv, samt på vilket djup och var det finns salt grundvatten. Mätningarna kommer även ge mer kunskap om hur känsliga områdena är för föroreningsspridning, säger Peter Dahlqvist, projektledare på SGU.
Som metod har man valt att använda ett helikopterburet geofysiskt system som heter SkyTEM. Metoden har använts i Danmark samt testats på ett mindre område i Skåne med goda resultat.
- Man har kartlagt 40 procent av Danmark med den här metoden och fått fram en otrolig noggrannhet på sitt underlag. Flera nya områden med bra vatten har hittats vilket är värdefull information eftersom 99 procent av danskarnas dricksvatten är grundvatten. Även i Skåne, där vi utfört ett mindre pilotprojekt, har mätningarna visat goda resultat, säger Peter Dahlqvist.
Anledningen till varför man valt att utföra mätningar på Gotland är att de är i stort behov av en robustare dricksvattensförsörjning. Det gäller speciellt under de perioder när folkmängden ökar mångfalt, som under sommaren. Kan regionen få ett underlag som pekar ut var möjligheterna att hitta dricksvatten är bättre, kan de tjäna mycket tid och pengar på att slippa undersöka områden där förhållandena kanske inte är lämpliga, menar Peter Dahlqvist.
- Sen är det ju problemet med salt grundvatten. Kan man få en karta där avståndet från marken till det salta grundvattnet visas med relativt stor noggrannhet har man helt andra möjligheter att se till att det grundvatten vi kan använda till dricksvattenförsörjning inte kontamineras med det salta grundvattnet vid borrningar av olika slag. Det är alla förtjänta av som bor och verkar inom dessa områden, säger han.
Fyra områden ska undersökas, varav tre har bedömts ha stor potential för större vattenuttag; ett område från Tingstäde träsk till kusten vid Lummelunda, ett område öster om Visby, och ett område mellan Fröjel och Ala. Det fjärde området är större delen av Fårö som har valts ut då dricksvattentillgången där är speciellt utsatt.
Systemet mäter jordlagrens och berggrundens utsträckning ett hundratal meter ner i berget. Detta med hjälp av utsändning av elektromagnetiska vågor från en spole som hänger under helikoptern. Genom att analysera markens reaktion på dessa vågor kan man med hjälp av tillgänglig geologisk information skapa en tredimensionell modell för hur jord, berg och grundvatten breder ut sig i det undersökta området. Helikoptern, med en stor mätram hängande 35 meter under sig, flyger på cirka 70 meters höjd över marken och med 200 meter mellan mätlinjerna.
- Man kan utföra mätningarna från marken med det tar lång tid. Säg att du hinner med två kilometer på en dag om du mäter från marken och 200 km om du gör det från luften. Så metoden i sig är väldigt tidseffektiv. Visst kostar det en del att utföra själva mätningen men kilometerkostnaden är ju betydligt lägre med helikopterundersökningarna.
Enligt Peter Dahlqvist ligger mätningarna på Gotland helt rätt i tiden för SGUs del.
- Vi på SGU har jobbat med att uppdatera vår hydrokartering över Gotland men inte riktigt kommit i mål. Men nu tack vare data från mätningarna så kommer underlaget bli ännu bättre. De grundvattenkartor vi gör kommer sedan till nytta när till exempel tjänstemän på länsstyrelsen och regionen ska planera och besluta om till exempel vattenförsörjning, bergvärme, infrastrukturprojekt och bostadsområden.
