Grundnivån för inneklimatets kvalitet definieras enligt R1:an av krav och råd från svenska myndigheter samt gällande standarder. Mycket har hänt sedan den första utgåvan av skriften kom ut i början av 90-talet vilket har medfört flera uppdateringar. Nu har den fjärde utgåvan precis blivit färdig.
- Vi har uppdaterat R1:an så att den stämmer överens med byggreglerna och standarderna som gäller idag. Den är även mer genomarbetad och innehåller fler detaljer jämfört med tidigare, berättar Lars Ekberg, docent på CIT Energy Management, som är huvudförfattare till skriften.
En viktig nyhet i R1:an är att kapitel sex har utvecklats. Kapitlet handlar om verifiering av inneklimatkrav och innehållet var tidigare kortfattat.
- I förra R1:an fick man viss vägledning om valet av mätmetod. Nu är mätningarna mer satta i ett sammanhang och man kan få utförligare vägledning om när man ska mäta, vid vilket väder, vilken verksamhet och hur man ska planera för att få en bra mätning, säger Lars Ekberg.
Det finns många fler exempel på vad som har ändrats i den nya R1:an:
Bakgrunden till ändringarna beror främst på ändringar i Boverkets byggregler, standarden SS EN 25268 avseende ljudklassning av lokaler och luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477.
Lars Ekberg berättar att Finland länge har varit långt framme på inneklimatområdet, inte minst när det gäller att ta fasta på forskningsresultat. Därför har de använt och hänvisat till finska inneklimatriktlinjer i R1:an redan sedan förra utgåvan. Det gäller till exempel en lista med kemiska ämnen där högsta acceptabla koncentrationer av olika ämnen anges. År 2008 reviderade finländarna sina riktlinjer och tog bort flera ämnen så att endast radon och koldioxid är kvar.
- Vi vill behålla värden för betydligt fler ämnen än radon och koldioxid. Därför hänvisar vi i den nya R1:an både till de gamla finska inneklimatriktlinjerna från år 2000 och till de nya från 2008.
När R1:an reviderades år 2006 togs klimatklasserna, som bland annat angav specifika temperaturintervaller, bort. Tanken med det var att R1:an skulle bli mer generell och kunna användas för flera olika typer av byggnader.
- Jag tror att många blev förvirrade när man tog bort klimatklasserna. Men vi vill att R1:an ska vara ett hjälpmedel för en bra diskussion för att ta fram inneklimatkrav och inte en snabbvalstabell som det var tidigare, avslutar Lars Ekberg.
Skriften är ett hjälpmedel vid både projektering och upphandling av inneklimatsystem samt vid bedömning av inneklimatet i befintliga byggnader.
Riktlinjerna i R1:an kan användas som en mall för att ställa krav på inomhusmiljöfaktorer som:
Tanken är att den ska kunna underlätta kommunikationen mellan beställare, arkitekt, konsulter, entreprenörer, förvaltare och hyresgäst.
Skriften är ett hjälpmedel vid både projektering och upphandling av inneklimatsystem samt vid bedömning av inneklimatet i befintliga byggnader.
Riktlinjerna i R1:an kan användas som en mall för att ställa krav på inomhusmiljöfaktorer som:
Tanken är att den ska kunna underlätta kommunikationen mellan beställare, arkitekt, konsulter, entreprenörer, förvaltare och hyresgäst.