Dödliga singelolyckor är fem gånger vanligare i ytterkurvor än i innerkurvor, det visar en undersökning utförd vid Trafikverket. En av orsakerna är trafikfarligt felaktiga lutningar, menar Johan Granlund, vägteknikchef på Vectura Consulting, ett konsultbolag med verksamhet inom infrastruktur och anläggning.
– På många låg- och medeltrafikerade landsvägar är var tredje till var fjärde ytterkurva farligt feldoserad, säger Johan Granlund.
Dagens praxis för vägunderhåll har tydligt fokus på att reparera skador i vägytan och i asfaltlagren, medan felaktigheter i vägbanans geometri/lutningar oftast lever kvar.
– Om sträckan har trafikfarliga avsnitt så ska man inte tillåta asfaltläggning innan den aktuella sträckan har projekterats om och lutningarna modifierats så att sidkrafterna och friktionsbehovet blivit acceptabla.
Något som kommer att rädda många liv, menar Johan.
– Med trafiksäkra lutningar förebyggs ett tiotal dödsfall per år och tiofaldigt fler människor undgår invalidisering.
Feldosering är inte den enda anledningen till varför ytterkurvor är mer trafikfarliga än innerkurvor. Vattenplaning är ett annat problem, något som är vanligt även på nybyggda vägar.
– Om en kurva är så tvär att den i förhållande till farten är värd namnet kurva, så måste utsidan bankas upp för att minska risken för avåkning, sladd och vältning inne i kurvan, säger Johan Granlund.
Men uppbankning kan medföra en ny trafiksäkerhetsrisk. Om skevningsövergången inte placeras i ett vägavsnitt som lutar tillräckligt i längdled, minst 0,5 procent enligt Trafikverkets skärpta regler, så blir ytan farligt horisontell åt alla håll. Något som kan resultera i dålig avrinningen vilket kan ge hög risk för vattenplaningsolyckor och på vintern fläckvis ishalka.
– Därför krävs både uppbankning inne i ytterkurva och noggrant utformade lutningar längs och tvärs vägen så att vattenavrinningen funkar även vid skevningsövergång in och ut ur ytterkurvan.
Ett beprövat knep för att eliminera risken för vattenplaning i skevningsövergång är att bygga ytterkurvan med negativ skevning. Detta innebär att ytterkurvan avsiktligt lutas utåt.
– En förutsättning för att negativ skevning ska vara okej är att kurvradien är mycket stor i förhållande till hastighetsgränsen.
Trafikverket har nyligen skärpt vägreglerna så numera får endast mycket flacka kurvor lutas utåt. Undantag kan göras i enskilda fall, men då är det upp till Trafikverkets huvudkontor att godkänna.
– Jag tycker det är bra att negativ skevning tillåts i kurvor som är mycket flacka i förhållande till farten, men då bör tvärfallet byggas med –1,5 procent i stället för –2,5 procent lutning så att instabilitetsolyckorna minimeras, säger Johan.
Efter Johan Granlunds kritik har Trafikverket även skärpt kraven på placering av skevningsövergång. Nu påpekas att övergången inte får placeras i avsnitt med längslutning lägre än 0,5 procent, med hänsyn till risken för vattenplaningsolyckor.
– Tyvärr står detta ännu bara i avsnittet om motorväg i reglerna för Vägars och Gators Utformning, VGU, men avrinningsproblemet gäller självklart alla vägtyper, säger Johan.
Läs reportaget i sin helhet i Byggtjänst PM 4/2013
