En solcell byggs av halvledare så att den fungerar som en diod. När den belyses uppstår en ström i dioden.
Spänningen är låg, men ökas genom att flera solceller seriekopplas. Genom parallellkoppling går det också att öka strömstyrkan.
Vanligast är att använda kisel i kristallin form. Det är också med denna teknik man har uppnått de högsta verkningsgraderna.
Produktionsmetodiken gör dock tekniken dyrare ju högre verkningsgrad man vill uppnå.
Tunnfilmsteknik har funnits sedan mitten av 1970-talet då Grätzelcellen kom från Schweiz. För tunnfilmsteknik används olika ljusabsorberande färgämnen och polymerer.
Forskare i Danmark har lyckats “trycka” solceller med tryckpressteknik på tunna böjbara plastmaterial. Verkningsgraden för tunnfilmsteknik har dock inte heller kunnat ökas utan avsevärda kostnadsökningar.
Den nya nanotekniken gör det möjligt att bearbeta halvledarmaterialet på partikelnivå och därigenom bättre anpassa det till solljusets olika våglängder.
En solcell byggs av halvledare så att den fungerar som en diod. När den belyses uppstår en ström i dioden.
Spänningen är låg, men ökas genom att flera solceller seriekopplas. Genom parallellkoppling går det också att öka strömstyrkan.
Vanligast är att använda kisel i kristallin form. Det är också med denna teknik man har uppnått de högsta verkningsgraderna.
Produktionsmetodiken gör dock tekniken dyrare ju högre verkningsgrad man vill uppnå.
Tunnfilmsteknik har funnits sedan mitten av 1970-talet då Grätzelcellen kom från Schweiz. För tunnfilmsteknik används olika ljusabsorberande färgämnen och polymerer.
Forskare i Danmark har lyckats “trycka” solceller med tryckpressteknik på tunna böjbara plastmaterial. Verkningsgraden för tunnfilmsteknik har dock inte heller kunnat ökas utan avsevärda kostnadsökningar.
Den nya nanotekniken gör det möjligt att bearbeta halvledarmaterialet på partikelnivå och därigenom bättre anpassa det till solljusets olika våglängder.