Utbyggnaden av vindkraft fortsätter och vindkraftverken blir allt högre. Både vid byggnation och underhåll utsätts arbetstagaren för risker, det handlar till exempel om fallskador och elstötar.
– Vindkraftbranschen är ung. Många företag saknar erfarenhet från vindkraft och behöver skaffa sig en helhetsbild av de olika riskmomenten vid vindkraftverk. De är många och varierande, säger Monica Torgrip avdelningschef på Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande.
Arbetsmiljöverkets nya temasida om vindkraftverk sammanställer riskerna som är kopplade till vindkraftverk och reglerna som gäller, både vid drift- och byggskedet. Den beskriver även tillverkarens och arbetstagarens ansvar.
- Det är jättebra att Arbetsmiljöverket har tagit fram temasidan. Arbetsmiljörisker är en väldigt viktig fråga som vi arbetar aktivt med, säger Annika Helker vd på Svensk vindenergi.
De vanligaste riskerna när det gäller arbete med vindkraftverk är fallolyckor, extrema påfrestningar på kroppen vid klättring i stegar, elolyckor, brand och dåliga arbetsställningar i trånga utrymmen. Iskast är en arbetsmiljörisk som även kan drabba allmänheten. Det kan uppstå vid kallt klimat då is bildas på rotorbladen och isklumpar kan slungas iväg.
- Isbildning är ett problem som finns i branschen, säger Fredrik Lindahl ordförande i Svensk Vindkraftförening.
Det finns idag olika tekniker för att undvika isbildning. Men det krävs mer forskning för att få fram en mogen, kommersialiserad teknik som Arbetsmiljöverket kan ställa krav på. De tror dock att en sådan lösning finns inom kort. I väntan på detta bör varningsskyltar sättas upp.
Det är stora risker förenat med klättring i vindkraftverk. Arbetsmiljöverket bedömer därför att en hiss eller motsvarande anordning installeras i vindkraftverk med navhöjder över 60 meter.
- Enligt mina erfarenheter installeras hiss då högre vindkraftverk, 80 till 100 meter höga, byggs. Idag görs det kanske redan från 60 meter, berättar Fredrik Lindahl.
Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på arbetet under uppbyggnad och drift av ett vindkraftverk. Hela vindkraftverket (maskinhus, torn, kopplingsstation och fundament) definieras som en maskin och faller därför under EU:s maskindirektiv. Direktivet är infört i svensk lagstiftning genom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 om maskiner.
Ett vindkraftverk är även ett byggnadsverk. Det innebär att arbetet med byggnation och underhåll omfattas av reglerna som gäller vid byggnads- och anläggningsarbete. Reglerna om bland annat arbetsplatsens utformning och användning av arbetsutrustning gäller arbete vid drift.
Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsplatser vid både byggnation och drift för att säkerställa en god arbetsmiljö för arbetstagarna. De utför även marknadskontroller av vindkraftverk för att säkerställa att inga farliga vindkraftverk släpps ut på marknaden.
