Det finns många olika metoder för att beräkna miljöbelastningen av en fastighets energianvändning. För att lättare kunna jämföra olika bostadsföretag har SABO tagit fram skriften "Miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd". Första utgåvan kom redan 2010 men nu har den kompletterats och uppdaterats när det gäller:
Skriften beskriver hur miljöpåverkan från energianvändningen i en byggnad kan värderas. Det finns två dominerande miljöaspekter, klimatpåverkan och resursanvändning. Det är viktigt att beakta att de olika energislagen har varierande miljöpåverkan. Olika fjärrvärmenät har till exempel mycket varierande miljöpåverkan.
Klimatpåverkan beräknas genom att alla utsläpp av växthusgaser som uppstår till följd av energianvändningen i en fastighet summeras. Det innebär att utsläppen från både egen panna, fjärrvärmeanläggningen och produktionen av el ska räknas med.
Den totala klimatpåverkan av energianvändningen beräknas genom att använt bränsle multipliceras med en utsläppskoefficient, en så kallad emissionsfaktor.
Med resursanvändning menas hur mycket av jordens resurser som behövs för att producera den energi som används i fastigheten. Resursanvändningen beräknas genom att använt bränsle multipliceras med en resursanvändningskoefficient, så kallad primärenergifaktor.
Skriften innehåller även exempel för att bättre förstå hur miljövärderingen går till. Fyra Nils Holgersson-hus med olika uppvärmningsformer har placerats på fyra orter i Sverige. Klimatpåverkan och resursanvändning (primärenergi) som energianvändningen ger upphov till redovisas med siffror och diagram.
SABOS medlemsföretag sparar energi för att minska miljöbelastningen och spara pengar.
Fastighetsägarna har bra kännedom om beståndets energianvändning men de har svårare att värdera miljöpåverkan.
Skriften kan användas som en standard för värdering av energianvändning. Den kan förhoppningsvis även öka medvetenheten om energins miljöpåverkan.
SABOS medlemsföretag sparar energi för att minska miljöbelastningen och spara pengar.
Fastighetsägarna har bra kännedom om beståndets energianvändning men de har svårare att värdera miljöpåverkan.
Skriften kan användas som en standard för värdering av energianvändning. Den kan förhoppningsvis även öka medvetenheten om energins miljöpåverkan.