I rapporten Plan- och bygglagen i praktiken 2012 redovisar Boverket hur tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen, PBL, utvecklats under 2012. I förra årets rapport redovisades även frågor om tillsyn. I år redovisar verket det i en separat rapport, Boverkets tillsynsrapport för 2012.

Tre delar

Rapporten Plan- och bygglagen i praktiken 2012 består av tre delar. Den första, Utmaningar, lyfter fram erfarenheter, utmaningar och förbättringsmöjligheter. Den andra delen, Aktuella frågor, fokuserar på sådana frågor som länsstyrelserna och Socialdepartementet ansett som viktiga. Del tre, Uppföljning, bygger delvis på svar från Boverkets årliga plan- och byggenkät. Det avsnittet fokuserar på:

• översiktsplanering
• detaljplanering
• förhandsbesked, lov och byggprocessen
• tillämpning av byggregler.

Utmaningar

De tendenser Boverket kan se när det gäller tillämpningen av PBL är att det nya sanktionssystemet är svårt att förstå. Dels på grund av att lagtexten är svårtolkad och på grund av att sanktionsbeloppen upplevs som orimligt stora. En lagändring är planerad till 1 juli i år. Boverket har även planer på att ta fram en vägledning för tillämpning av sanktionssystemet.

Kontrollplan

Kontrollplanen är ett viktigt instrument och det är viktigt att de blir bättre. Vem som ska utföra kontrollen ska redovisas. Det har talats om att fler typer av sakkunniga ska kunna certifieras men vad som händer på den fronten är osäkert. Boverket behöver utreda varför kontrollsystemet inte fungerar och verket överväger också att ta fram föreskrifter eller allmänna råd till kontrollplaner.

Enkla ärenden

Enkla ärenden är fortsatt ganska tungrodda. En översyn av reglerna för sådana ärenden som inte kräver kontrollansvarig har påbörjats.

Planer

När det gäller planer så har arbetet med översiktsplanering minskat de senaste två åren. En vägledning i arbetet att hålla översiktsplanerna aktuella är på gång från Boverket. Tiden att ta fram detaljplaner skulle kortas i och med den nya plan- och bygglagen. De flesta kommuner tycker att det tar lika lång tid som tidigare. Var tionde kommun tycker till och med att det tar längre tid nu än tidigare. Här behövs mer kunskap om de befintliga reglerna samt fler lagändringar. Buller sätter många gånger käppar i hjulet när en detaljplan ska tas fram. I dag görs skilda bedömningar med stöd av PBL respektive miljöbalken. En särskild utredare ska på uppdrag av regeringen titta på frågan. Nya anpassade vägledningar är också på gång från Boverket.

Många frågor

Boverket får många frågor om tillämpning av den nya lagen. Under 2012 fick Boverket cirka 3 700 mejlfrågor och cirka 2 500 telefonfrågor. Frågorna, som indikerar att det finns ett behov av mer kunskap, handlade om:

• detaljplanering
• plangenomförande.
• tolkning av äldre detaljplaner
• lov och anmälningsplikt
• handläggning av lov och förhandsbesked
• byggfelsförsäkring
• byggregler
  • brandskydd
  • ändring av byggnad
• byggprodukter och CE-märkning.

Sedan förra året

Boverket har särskilt följt upp fem punkter från förra årets utvärdering. De visar sig att:

• kommunerna fortfarande efterlyser handläggningsstöd som kan ge en ännu effektivare process
• det fortfarande är svårt att rekrytera personal, i synnerhet inom kompetensområdet bygglov
• det fortfarande finns få kontrollansvarig, men en förlängd övergångsperiod ger fler möjlighet att certifiera sig
• det förekommer många detaljplaner med planbestämmelser utan lagstöd
• det är blandad aktualitet på kommunernas övergripande planering.

Aktuella frågor

Buller, strandskydd, riksintressen och miljöbedömningar är fyra frågor som både Socialdepartementet och länsstyrelserna tyckt vara viktiga att belysa.

Buller

I framförallt större kommuner är det vanligt med olika avsteg från de riktvärden för buller som finns. Dessa avstegs görs på olika sätt och med olika resonemang som grund. Det upplevs också som ett problem att hantera olika typer av buller, så som buller från:

• vägtrafik
• järnväg
• flyg
• industri.

LIS

Det går långsamt för kommunerna att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det finns en problematik kring definitionen av begreppet landsbygdsutveckling, både i vad som ska klassas som landsbyggd och utveckling av den. Ett annat stort problem när det gäller strandskydd är hantering av strandskydd vid mindre vattendrag, diken, med mera. Många gånger är det tveksamt om strandskyddet där fyller någon funktion.

Riksintresse

Många länsstyrelser tycker att dagens system med riksintressen är otidsenliga och bör ses över. Det behövs ökad kunskap generellt men också en utvidgning av begreppet. Det saknas riksintressen när det gäller till exempel eldistribution och stora opåverkade (tysta) områden borde också kunna pekas ut som riksintresse.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Det är inte ofta som miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB) görs i samband med detaljplaneärenden. Det innebär ofta mycket arbete att upprätta en formell miljökonsekvensbeskrivning och när kriterierna för betydande miljöpåverkan är så vagt formulerade kommer kommunerna ofta fram till att någon MKB inte behövs.

Papper eller pdf

Rapporten kan laddas ner i pdf-format eller beställas som tryckt bok från Svensk Byggtjänst webbutik för 100 kronor + moms.