Från den 1 juli 2013 ska alla byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en CE-märkning och prestandadeklaration för att få säljas inom EU enligt EU:s byggproduktförordning, nr 305/2011. Även tidigare CE-märkta byggprodukter måste ha en prestandadeklaration.
- De som väljer och köper byggprodukter, alltså byggherre, projektör och entreprenör, ska se CE-märkningen som ett informationssystem, säger Kristina Einarsson på Boverket.
CE-märkningen innebär inte att en produkt är godkänd utan att tillverkaren bekräftar att redovisningen av prestanda för produktens egenskaper är riktiga.
Det finns två vägar för att CE-märka byggprodukter:
En tillverkare kan frivilligt begära och få ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) för produkten. Denna möjlighet gäller från 1 juli 2013. ETA görs hos ett europeiskt tekniskt bedömningsorgan (TAB). Med en ETA som grund anger du tekniska data i prestandadeklarationen och får sedan CE-märka produkten. SP SITAC AB och KIWA-SWEDCERT AB är svenska TAB.
Det framgår inte av själva standarden att den är harmoniserad. För att få reda på det finns det två vägar att gå. EU-Kommissionen listar alla harmoniserade standarder på sin webbplats Nando. Danska Energistyrelsen har en totalförteckning sorterad efter produktgrupp.
Eftersom Sverige ännu inte har någon egen webbplats hänvisar Boverket i dagsläget till den danska webbsidan www.byggevareinfo.dk. SIS kommer troligen att ansvara för en liknande databas för den svenska marknaden.
En prestandadeklaration beskriver produktens avsedda användning och vilken prestanda den har när det gäller väsentliga produktegenskaper. Vilka egenskaper som ska bedömas återfinns i den harmoniserade standardens ZA-bilaga. I prestandadeklarationen finns också information om:
När produkten är prestandadeklarerad och CE-märkt får den säljas! Inga ytterligare krav på provningar etcetera får ställas av myndigheter. Med uppgifterna i prestandadeklarationen kan användaren avgöra om produkten är lämplig för avsedd användning i det aktuella byggprojektet.
Det är tillverkaren som ansvarar för att CE-märka sin produkt. Denne ska även se till att den tekniska dokumentationen om produkten finns tillgänglig i tio år.
I förordningen definieras en byggprodukt som varje produkt och byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i ett byggnadsverk, under förutsättning att produktens prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven för byggnadsverk.
Byggreglerna är nationella vilket innebär att krav på väsentliga produktegenskaper och prestandanivåer varierar mellan länderna, även om användningsområdet är detsamma. Alla egenskaper behöver inte redovisas överallt. Tillverkaren måste själv kontrollera vilka produktegenskaper som är relevanta i det land där produkten är tänkt att säljas.
Kontaktpunkten i det land där man vill sälja produkten ska kunna svara på sådana frågor från 1 juli 2013. Boverket är kontaktpunkt i Sverige. Boverket skall också kunna ange vilka prestanda som är obligatoriska.
Med varje byggprodukt ska det följa med ett exemplar av deklarationen, eller med ett parti, om detta går till endast en användare. Deklarationen kan skickas elektroniskt, men ska vara på papper om mottagaren begär det. Det räcker alltså inte att ha deklarationen tillgänglig enbart på webben, utan deklarationen ska följa med produktens dokument i försäljningsledet. I Sverige ska prestandadeklarationen vara på svenska.
Typgodkännande är ett nationellt system för att bedöma och verifiera byggprodukters överensstämmelse med krav i svenska byggregler. Typgodkännande får bara utfärdas om produkten inte omfattas av en harmoniserad standard eller av ett europeiskt tekniskt godkännande, ETA.
Typgodkännande gäller vanligen i 5 år men det upphör att gälla dessförinnan om det publiceras en ny harmoniserad standard för byggprodukten. Standarden har en övergångstid och när den har löpt ut så upphör det rättsliga värdet av typgodkännandet.
Möjligheten till och värdet av typgodkännandet försvinner därför i den takt som det kommer nya harmoniserade standarder för byggprodukter. Reglerna om typgodkännande kommer från 1 juli 2013 att finnas i Plan- och bygglagen (PBL 8 kap 22-23 §§) i stället för i Boverkets föreskrifter.
Reglerna gäller på samma sätt inom hela den inre marknaden, det vill säga i alla 27 medlemsstater och dessutom i Norge, Schweiz, Island, Lichtenstein och Turkiet. Syftet är att underlätta handel med byggprodukter mellan dessa länder. Det sker genom att man använder samma metoder för att bedöma och beskriva byggprodukternas väsentliga egenskaper.
Enligt Annika Wessel, jurist på Boverket, är det en stark förenkling att säga att i stort sett alla byggprodukter ska CE-märkas. Ventilationsprodukter omfattas i dag till exempel bara av harmoniserad standard när det gäller brandegenskaper. Det visar att stora delar av VVS-sidan inte är harmoniserad.
Produktgrupper som idag täcks med harmoniserade standarder för vissa VVS-produkter är:
Ett exempel på en harmoniserad standard för Brandspjäll är SS-EN 15650 Luftbehandling – Kanalanslutna brandspjäll:
Idag finns det cirka 420 harmoniserade standarder. BBR 19 hänvisar till cirka 100 standarder, av dem är 16 stycken harmoniserade med VVS- och installationsanknytning.
Enligt Annika Wessel, jurist på Boverket, är det en stark förenkling att säga att i stort sett alla byggprodukter ska CE-märkas. Ventilationsprodukter omfattas i dag till exempel bara av harmoniserad standard när det gäller brandegenskaper. Det visar att stora delar av VVS-sidan inte är harmoniserad.
Produktgrupper som idag täcks med harmoniserade standarder för vissa VVS-produkter är:
Ett exempel på en harmoniserad standard för Brandspjäll är SS-EN 15650 Luftbehandling – Kanalanslutna brandspjäll:
Idag finns det cirka 420 harmoniserade standarder. BBR 19 hänvisar till cirka 100 standarder, av dem är 16 stycken harmoniserade med VVS- och installationsanknytning.
