Hittills har energibesparingar i bostadssektorn varit inriktade på att trimma energisystemen, tilläggsisolera och effektivisera ventilation och återvinning av frånluftsvärmen.
Intresset från fastighetsägare för att återvinna överskottsenergin ur spillvatten innan det lämnar fastigheten har dock varit närmast obefintligt.
I övriga Europa där energipriserna är betydligt högre satsas sedan flera år på olika former av återvinning av värme ur spillvatten.
Men även i svenska badhus och industrier där stora värmemängder kan återvinnas är spillvärmeåtervinning etablerat.
Bebo, Energimyndighetens beställarorganisation för energieffektiva flerbostadshus, anser att tiden nu är kommen för att hitta bra teknik som även lämpar sig för återvinning i mindre vattenflöden.
Åke Blomsterberg på WSP och Lunds tekniska högskola är projektledare för Bebos teknikupphandling:
– I nya hus utgör uppvärmning av tappvatten nästan en tredjedel av husets energianvändning så energiåtervinning ur spillvatten är absolut nästa steg att ta, säger han. Men den stora potentialen finns att hämta hem i befintliga bostäder där det kan gå åt nästan dubbelt så mycket energi som i ett nytt husför att producera tappvarmvatten. Samhället skulle kunna spara 1-1,5 terrawattimmar energi per år om samtliga flerbostadshus återvann värmen i spillvatten.
De återvinningssystem som finns på marknaden i dag ger bara cirka tio procents energieffektivisering vilket gör det svårt att få en investering lönsam.
I teknikupphandlingen är målsättningen att återvinningssystemen ska minska byggnadens energibehov för varmvatten med mellan 20 och 30 procent.
– Vi vet att det finns förbättringspotential hos befintliga system och hoppas förstås även på nya effektiva lösningar. Beräkningar pekar på att passiva värmeväxlare kan spara upp till 20-25 procent. Om flera olika typer av värmeväxlare kombineras kan upp mot 40 procent av energin återvinnas, säger Åke Blomsterberg.
Bebos förhoppning är att upphandlingen ska öka intresset hos fastighetsägare för den nya tekniken när 300 000 bostäder byggda 1960-1975 nu står inför stora renoveringar.
– Självklart bör man för att minska installationskostnaderna passa på att installera värmeåtervinning när man ändå byter ut hela vatten- och avloppssystemen i fastigheterna, säger Åke Blomsterberg.
Teknikupphandlingen utlyses någon gång i slutet av sommaren och anbuden ska vara inlämnade i slutet av november.
Under 2014 installeras de mest intressanta lösningarna i mellan fem och tio flerbostadshus. Våren 2015 utvärderas mätresultaten och en vinnare utses om två år.
Genom att återvinna värmeenergin ur spillvatten kan man minska energibehovet och kostnaden för att producera varmvatten. Överskottsvärmen från spillvattnet används då till att förvärma tappvarmvattnet. Men det går också att förvärma kallvattnet för att minska energianvändningen för varmvatten. Tekniken utgörs av olika typer av värmeväxlare eller värmepump.
Dagens passiva värmeväxlare återvinner ungefär 10 procent av energiåtgången för varmvatten men beräknas kunna återvinna mellan 20 och 30 procent. Upp mot 40 procent kan återvinnas om flera olika typer av värmeväxlare kombineras. Värmepumpar beräknas kunna återvinna mellan 50 och 70 procent av energin.
Genom att återvinna värmeenergin ur spillvatten kan man minska energibehovet och kostnaden för att producera varmvatten. Överskottsvärmen från spillvattnet används då till att förvärma tappvarmvattnet. Men det går också att förvärma kallvattnet för att minska energianvändningen för varmvatten. Tekniken utgörs av olika typer av värmeväxlare eller värmepump.
Dagens passiva värmeväxlare återvinner ungefär 10 procent av energiåtgången för varmvatten men beräknas kunna återvinna mellan 20 och 30 procent. Upp mot 40 procent kan återvinnas om flera olika typer av värmeväxlare kombineras. Värmepumpar beräknas kunna återvinna mellan 50 och 70 procent av energin.
