Varan har lagts till i varukorgen

Ingen ersättning för fuktskadade hus

Arkitektur 22 jan 2013
I SPs rapport Putsade regelväggar 2011 pekar Anders Jansson ut känsliga delar av fasaden. Foto: Anders Jansson.
De fastighetsägare som begärt ersättning av Myresjöhus för fuktskador i enstegstätade putsade fasader får inga pengar. De beslutade en enig hovrätt i sin dom den 18 januari.

Drygt 30 småhusköpare hade begärt skadestånd från Myresjöhus på grund av fuktskador i enstegstätade fasader. I december 2011 gav Växjö tingsrätt husköparna rätt och Myresjöhus dömdes ersätta dessa med 8,5 miljoner kronor för att åtgärda fasaderna och 1,3 miljoner i ersättning för rättegångskostnaderna. Domen överklagades till Göta hovrätt som gjorde en helt annan bedömning än tingsrätten.

ABS 95

Hovrätten har utgått från innehållet i ABS 95 vid bedömningen av ansvarsfrågan. Av ABS 95 framgår att ett fel föreligger om resultatet av entreprenörens arbete avviker från det som är avtalat eller om resultatet av entreprenörens arbete inte motsvarar kraven på fackmässighet.

Hovrätten bedömer att entreprenaden utförts på ett sätt som motsvarar fackmässig standard vid den tidpunkt husen uppfördes. De var byggda under åren 1999 till 2003 och domstolen konstaterar att kunskapen om riskerna med den aktuella konstruktionen blev känd i branschen först i början av år 2007. Någon vårdslöshet kan därför inte läggas Myresjöhus till last vid valet av den enstegstätade fasaden. Myresjöhus ska därför inte åtgärda felen eller betala skadestånd till fastighetsägarna för de uppkomna skadorna.

När det gäller avtalsenlighet bedöms uppbyggnaden av de fasader Myresjöhus har levererat motsvarar det som avtalats.

Inget strikt ansvar

Hovrätten för i sin dom ett resonemang om konsumentskydd vid brister som uppstår trots att näringsidkarens arbete inte avviker från fackmässig standard. Utifrån resonemanget gjorde rätten bedömningen att kravet på aktsamhet inte bör sättas så strängt att det i praktiken blir fråga om ett strikt ansvar för näringsidkaren.

Aktuell fasadkonstruktion

Den aktuella fasadkonstruktionen består av (utifrån och in) cirka 10 mm fasadputs, 50 mm cellplast som är klistrad direkt på en 9 mm kartongklädd gipsskiva, träregelstomme med mellanliggande isolering och träsyllar, plastfolie och innerst 13 mm gipsskiva. Väggen är byggd i ett stycke utan mellanliggande luftlager, så kallad luftspalt. Konstruktionen benämns enstegstätad fasad.

Konstaterade skador

När problemen med fasadkonstruktionen blev kända lät fastighetsägarna besiktiga sina hus. Besiktningar utfördes under åren 2009 och 2011. Då upptäcktes att husen var behäftade med skador/fel. Utredningen visade förhöjda fuktkvoter på i stort sett alla de ställen som man inom branschen ser som riskområden, huvudsakligen vid:

  • fönster
  • infästningar
  • glipor mellan puts och metall.

Det påvisades även höga halter av mikroorganismer och mikrobiella skador.

Eventuell överklagan

Det är fortfarande inte säkert att sista ordet är sagt. Enligt Sydnytt överväger de boende i de 34 husen att försöka ta fallet vidare till Högsta domstolen. De ska först låta sin advokat analysera domen och sedan tillsammans tittar på hur man går vidare.

Om domen står sig innebär det inte bara ett bakslag för villaägarna i Svedala utan även för tusentals andra fastighetsägare med enstegstätade fasader byggda före 2007.

Skador och åtgärder

Varför och hur skador uppstår i enstegstätade fasader förklaras i SP Rapport 2011:61, Putsade regelväggar 2011, erfarenheter från undersökningar SP har utfört.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Arkitektur Juridik
Fackområden

Förvaltning Husbyggnad
Mer i ämnet

Fler nyheter

Fördjupningsmaterial