Många fastighetsbolag klassar sina nyproducerade fastigheter enligt Miljöbyggnad. Däremot har intresset hittills varit lågt för att klassa befintliga byggnader.
På Sabo och KTH anser man att Miljöbyggnad kan användas som ett styrverktyg vid renoveringar även för den som anser att det blir för tungt eller dyrt att miljöklassa sin byggnad.
Miljöbyggnad var från början tänkt att i första hand användas för befintliga byggnader, säger Tove Malmqvist på KTH, som varit med att utarbeta klassningssystemet.
– I Miljöbyggnad finns de viktigaste indikatorerna för att säkerställa både god inomhusmiljö och minimerad påverkan på yttre miljö. Genom att tillämpa dessa indikatorer får du en kvalitetssäkring av renoveringen och en garanti för att du får med viktiga miljömål, säger Tove Malmqvist.
Kommersiella fastighetsägare har kommit lite längre med att använda Miljöbyggnad vid renoveringar men ägare av flerfamiljshus har hittills varit försiktiga. Men intresset finns där menar Tove Malmqvist.
– Ju fler som börjar använda systemet, desto bättre kvalitet tror jag vi får i renoveringarna eftersom kommunikationen blir bättre när alla talar samma språk.
Riksbyggen certifierar sina nybyggda flerbostadshus enligt Miljöbyggnad. Man var också tidigt ute med att använda Miljöbyggnad i inventeringen inför renoveringen av flerbostadsområdet Skarpan i Linköping, som består av 15 trevåningshus byggda 1966-1967.
Försöket har fallit så väl ut att Riksbyggen överväger att tillämpa Miljöbyggnad i alla egna fastigheter som ska renoveras framöver. Man utför även mycket renovering åt bostadsrättsföreningar. Även där kan miljöbyggnad användas för att visa att det finns fler vinster än minskad energianvändning med att genomföra vissa åtgärder, till exempel bättre inomhusmiljö:
– Det är ett bra system som ger oss en helhetssyn i projekten. En inledande utmaning är förstås att få fram alla gamla ritningar och underlag över grundkonstruktioner. Men det är värt det extra jobbet, säger Charlotte Ahlstrand på Riksbyggen och får medhåll av kollegan Johan Neander:
– Vi använder det som en checklista för att säkerställa bra kvalitet och god boendemiljö. Dessutom känns det bra att registrera alla ingående material. Vi vet ju av erfarenhet att det som inte anses farligt i dag kan vara farligt om 20 år, säger Johan Neander.
