Varan har lagts till i varukorgen
Markfrågorna bromsar bredbandsutbyggnaden
Juridik 13 feb 2013
Markfrågorna bromsar fortfarande utbyggnaden av mobilt bredband i glesbygden. PTS vill att branschaktörerna identifierar vad som är regleringsproblem, och vad som skapar problem genom själva tillämpningen av dagens regelverk. Bild: Mikael Sjöberg
Bygglovshantering och kommuners dåliga villkor, samarbetsproblem mellan operatörerna samt sköra elnät bromsar utbyggnaden av snabbare bredband. Post- och Telestyrelsen vill att marknadens aktörer löser dem tillsammans i en statlig projektgrupp.

De största kostnaderna vid nyetablering av mobilnät är vägbyggen, mobilmaster samt framdragning av el till basstationer. Ju glesare bygd, desto högre blir dessa kostnader samtidigt som den kommersiella marknaden förväntas stå för utbyggnaden av infrastrukturen.

När PTS undersöker vad operatörerna för mobilt bredband upplever för problem som bromsar utbyggnadstakten blir listan lång.

Bromsklossar:

  • Ineffektiv bygglovsprocess och svårigheter att få bygga till den höjd som krävs på masten.
  • Oskäliga villkor för att få använda kommunal mark.
  • Problem vid samarbete med andra operatörer för att dela utrymme i befintlig mast.
  • Dubbla hyreskostnader för mark vid samarbete med andra operatörer.
  • Ingen samordning i glesbygd som är kommersiellt ointressant för operatörerna.
  • Sköra elnät som framtvingar dyra investeringar i reservkraft.
  • EU-stöd för bredband gäller endast trådbundet bredband.

Markfrågorna behöver lösas

PTS lämnar i studien inga förslag på hur hindren ska elimineras eller "rundas", men nämner ett antal statliga aktörer som kan tittar vidare på saken.

PTS stöttar sedan tidigare Bredbandsforums förslag om en utredning för genomlysning av markfrågor. Sedan den 1 november 2012 har Lantmäteriet regeringens uppdrag att arbeta med markåtkomsten för bredbandsutbyggnad.

Nu förslår PTS också:

  • En statlig utredning om marktillträde, markförlagda ledningar, grävtillstånd och kanalisation.
  • En projektgrupp med marknadens aktörer som får identifiera vilka problem som beror på hur det befintliga regelverket tillämpas och vilka problem som är regleringsproblem.

Sverige ligger långt fram, men utanför storstadsregionerna går det trögt. Idag är det inte realistiskt att uppnå 100 megabit per sekund med annat än trådbunden teknik, som kopparledning eller ljusfiber. Mycket talar dock för att framtidens mobila teknik kommer att kunna klara dessa högre värden.

Konsumentprodukter utvecklas parallellt

En trimmad version av 3G som kallas LTE finns redan på marknaden. Nästa steg mot äkta 4G-teknik kallas LTE-advanced. Sannolikt kommer vi inom de närmaste sju åren få konsumentprodukter som med mobilt bredband kan ge 100 megabit per sekund.

Text: Tomas Carlsson

 

 

FAKTA Nationella bredbandsmål

Regeringen vill att 90 procent av alla ska ha tillgång till bredband på minst 100 megabit per sekund inom sju år. EU-målet är att alla i Europa samtidigt ska minst 30 megabit per sekund i sina internetuppkopplingar.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Juridik
Fackområden

Anläggning El & Tele
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA Nationella bredbandsmål

Regeringen vill att 90 procent av alla ska ha tillgång till bredband på minst 100 megabit per sekund inom sju år. EU-målet är att alla i Europa samtidigt ska minst 30 megabit per sekund i sina internetuppkopplingar.

Fördjupningsmaterial