Riksdagen har beslutat om ändringar i reglerna om sanktioner i arbetsmiljölagen och arbetstidslagen samt en del andra lagar. Ändringarna innebär att det straffsystem som finns i dag i stor utsträckning ersätts med administrativa sanktionsavgifter. Syftet är att sanktionssystemet ska bli effektivare, vilket i sin tur ska leda till en bättre arbetsmiljö. Strikt ansvar gäller vid en överträdelse, vilket innebär att en sanktionsavgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett med uppsåt eller om den skett av oaktsamhet. Om strafföreläggandet inte godkänns kan ärendet tas upp i förvaltningsrätt.
I dag går 3 av 4 som bryter mot regelverken ändå fria. Att många arbetsmiljöbrott inte leder till någon påföljd beror på att det är svårt att bevisa att någon varit vårdslös.
För vissa överträdelser, bland annat brott mot föreläggande eller förbud som inte förenats med vite, behålls dock straffsanktioner.
För att en överträdelse i sig inte ska kunna innebära en vinst höjs maxavgiften för överträdelser av arbetsmiljöregler från 100 000 till 1 000 000 kronor.
Beslutet innebär ändringar i:
Till grund för riksdagens beslut låg regeringens proposition 2012/13:143 och arbetsmiljöutskottets betänkande 2012/13:AU11.
Ändringarna i arbetsmiljölagen och arbetstidslagarna träder i kraft den 1 juli 2014. Ändringarna i medbestämmandelagen och lagen om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare trädde i kraft den 1 augusti 2013.
Med anledning av lagändringarna ska Arbetsmiljöverket se över vilka regler som ska ha sanktionsavgifter. Målsättningen är att ändringarna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska kunna träda i kraft samtidigt som förändringarna i arbetsmiljölagen.
